八千頌般若経 第八章 清浄 原文

八千頌般若経 第八章 清浄

目次

viśuddhiparivarto ‘ṣṭamaḥ ── 読誦用テキスト(全文)

読誦用テキストと同じ体裁。見出し脇の〈V. 〉は Vaidya 版の頁数。 省略記号を一切用いず、全文を書き出しています。 上から下まで、そのまま唱えられます。


読誦の手引き

行の切り方

  • 1行=1息。行末で軽く区切る。
  • | … 句の切れ目(短い間) || … 段落の終わり(長い間)
  • —— … 話者の交替
  • 字下げした行は連禱。目で追わず、リズムに乗せる。

発音の要点

表記読み方
ā ī ū長母音。短母音の二倍の長さを保つ
ṛ / ṝそり舌の「リ」。ṝ は長い
鼻音。直後の子音の位置で鼻に抜く
直前の母音を軽く反響させる。-aḥ =「アハ」
ṭ ḍ ṇそり舌音。舌先を上顎の奥に
ś / ṣś=シュ(歯茎) / ṣ=シ(そり舌)
c / chチャ / チャ(強い息)
kh gh ch jh ṭh ḍh th dh ph bh有気音。息を強く吐く
ギャ(ジュニャではない)
‘ (アヴァグラハ)母音 a の脱落。読まない

抑揚 高低アクセントはつけず、各音節を均等の長さで平板に。長母音だけ確実に伸ばす。


この章の構造

第八章は問いが変わっても答が変わらないという形で進みます。ここが他章と違うところです。

§5 では舎利弗が九つの問いを立てますが、世尊の答はすべて同じ一語です。

viśuddhatvāc chāriputra ── 清浄なるがゆえに

深遠であるのも、光明をなすのも、光であるのも、相続なきも、雑染なきも、得なく現観なきも、生起なきも、三界に生ぜざるも、知らず想わざるも、答は一つ。九度くり返して、九度とも同じ語が返ってくる。

§6 で須菩提が問うと、今度は別の一語が九度返ります。

atyantaviśuddhatvāt subhūte ── 究竟清浄なるがゆえに

問答が問答の形をしていながら、答が展開しない。答えないことによって答えている構造で、唱えると受け答えのリズムだけが残ります。二人で交互に唱えるのに向いています。


この章の主題は著(saṅga)です。

第六章では「相を取れば毒になる」と説かれました。第八章はその先へ進みます。

rūpam āyuṣman śāriputra śūnyam iti saṅgaḥ 色は空であると──これが著である

**「空である」と想うことすら著だと言われる。**否定の側にも相が立つ。§7 から §17 まで、この一点をだんだん微細にしながら進みます。

最後に置かれるのが §17 の長大な連禱です。

…sasaṅgam asaṅgam iti na carati, carati prajñāpāramitāyām 「有著・無著なり」と行ぜざれば、般若波羅蜜に行ずる

五蘊・十二処・十八界・六度・三十七菩提分・十力・四無畏・四無礙解・十八不共法・四果・独覚・仏・一切智 ── **仏教の項目をほぼ全部通して、そのすべてについて同じことを言う。**本章最大の連禱で、句末が完全に揃います。


虚空の譬喩が四つ重なります。

  • §15 ── 虚空の深遠なるがごとく深遠である
  • §18 ── 如来が寿命の限り虚空を讃嘆しても虚空は増えず、讃嘆せずとも減らない
  • §19 ── 般若波羅蜜の修習は虚空の修習である。虚空とともに鎧を着ようとする者
  • §21 ── いずこにおいて行ずるのか。虚空において行ずる

第七章では「般若波羅蜜は聞くことも指し示すこともできない」と言われました。ここでは行ずる場所すら虚空だと言われます。

§22 の響きの譬喩が、その帰結です。帝釈が守護を申し出ると、須菩提が「響きを守護できるか」と問い返す。守るべきものが立たないから守護も立たない。般若波羅蜜に住することが、そのまま守護である。

§23 の結びは本経でも異例の場面です。仏の威神力により、千の仏土が同時に現れる。そこでも同じ名、同じ句、同じ字で、須菩提という名の比丘たちが同じ般若波羅蜜を説いている。**いま唱えているこの章が、同時に千の場所で唱えられている。**読誦するときに、この一段だけは意味を思いながら唱えてもよいと思います。


§1 信解しがたし 〈V.93〉

atha khalv āyuṣmān subhūtir bhagavantam etad avocat ——

duradhimocā bhagavan prajñāpāramitā anabhiyuktena kuśalamūlavirahitena pāpamitrahastagatena |

bhagavān āha ——

evam etat subhūte, evam etat | duradhimocā subhūte prajñāpāramitā  anabhiyuktena  parīttakuśalamūlena  durmedhasā  anarthikena  alpaśrutena  hīnaprajñena  pāpamitropastabdhena  aśuśrūṣaṇāparipṛcchakajātīyena  kuśaleṣu dharmeṣv anabhiyuktena ||


§2 いかほど深遠か ── 五蘊は縛られず解かれず 〈V.93〉

subhūtir āha ——

kiyadgambhīrā bateyaṃ bhagavan prajñāpāramitā duradhimocatayā?

bhagavān āha ——

rūpaṃ subhūte abaddham amuktam | tat kasya hetoḥ? rūpāsvabhāvatvāt subhūte rūpam abaddham amuktam | evaṃ vedanā saṃjñā saṃskārāḥ | vijñānaṃ subhūte abaddham amuktam | tat kasya hetoḥ? vijñānāsvabhāvatvāt subhūte vijñānam abaddham amuktam |

rūpasya subhūte pūrvānto ‘baddho ‘muktaḥ | tat kasya hetoḥ? pūrvāntāsvabhāvaṃ hi subhūte rūpam | rūpasya subhūte aparānto ‘baddho ‘muktaḥ | tat kasya hetoḥ? aparāntāsvabhāvaṃ hi subhūte rūpam | pratyutpannaṃ subhūte rūpam abaddham amuktam | tat kasya hetoḥ? pratyutpannāsvabhāvaṃ hi subhūte pratyutpannaṃ rūpam | evaṃ vedanā saṃjñā saṃskārāḥ |

vijñānasya subhūte pūrvānto ‘baddho ‘muktaḥ | tat kasya hetoḥ? pūrvāntāsvabhāvaṃ hi subhūte vijñānam | vijñānasya subhūte aparānto ‘baddho ‘muktaḥ | tat kasya hetoḥ? aparāntāsvabhāvaṃ hi subhūte vijñānam | pratyutpannaṃ subhūte vijñānam abaddham amuktam | tat kasya hetoḥ? pratyutpannāsvabhāvaṃ hi subhūte pratyutpannaṃ vijñānam ||


§3 清浄の等式 ── 色の清浄と果の清浄 〈V.93〉

subhūtir āha ——

duradhimocā bhagavan prajñāpāramitā, paramaduradhimocā bhagavan prajñāpāramitā  anabhiyuktena  anavaropitakuśalamūlena  pāpamitrahastagatena  māravaśagatena  kusīdena  hīnavīryeṇa  muṣitasmṛtinā  duṣprajñena |

bhagavān āha ——

evam etat subhūte, evam etat | duradhimocā subhūte prajñāpāramitā, paramaduradhimocā subhūte prajñāpāramitā  anabhiyuktena  anavaropitakuśalamūlena  pāpamitrahastagatena  māravaśagatena  kusīdena  hīnavīryeṇa  muṣitasmṛtinā  duṣprajñena |

tat kasya hetoḥ? yā subhūte rūpaviśuddhiḥ, sā phalaviśuddhiḥ, yā phalaviśuddhiḥ, sā rūpaviśuddhiḥ | iti hi subhūte rūpaviśuddhiś ca phalaviśuddhiś ca advayam etad advaidhīkāram abhinnam acchinnam | iti hi subhūte  phalaviśuddhito rūpaviśuddhiḥ  rūpaviśuddhitaḥ phalaviśuddhiḥ | evaṃ vedanāsaṃjñāsaṃskārāḥ |

yā subhūte vijñānaviśuddhiḥ, sā phalaviśuddhiḥ, yā phalaviśuddhiḥ, sā vijñānaviśuddhiḥ | iti hi subhūte vijñānaviśuddhiś ca phalaviśuddhiś ca advayam etad advaidhīkāram abhinnam acchinnam | iti hi subhūte  phalaviśuddhito vijñānaviśuddhir  vijñānaviśuddhitaḥ phalaviśuddhiḥ ||


§4 一切智の清浄 〈V.93〉

punar aparaṃ subhūte yā rūpaviśuddhiḥ sā sarvajñatāviśuddhiḥ, yā sarvajñatāviśuddhiḥ sā rūpaviśuddhiḥ | iti hi subhūte rūpaviśuddhiś ca sarvajñatāviśuddhiś ca advayam etad advaidhīkāram abhinnam acchinnam | iti hi subhūte  sarvajñatāviśuddhito rūpaviśuddhiḥ,  rūpaviśuddhitaḥ sarvajñatāviśuddhiḥ | evaṃ vedanāsaṃjñāsaṃskārāḥ |

yā subhūte vijñānaviśuddhiḥ sā sarvajñatāviśuddhiḥ | yā sarvajñatāviśuddhiḥ

〈V.94〉

sā vijñānaviśuddhiḥ | iti hi subhūte vijñānaviśuddhiś ca sarvajñatāviśuddhiś ca advayam etad advaidhīkāram abhinnam acchinnam | iti hi subhūte  sarvajñatāviśuddhito vijñānaviśuddhiḥ,  vijñānaviśuddhitaḥ sarvajñatāviśuddhiḥ ||


§5 舎利弗との問答 ── 清浄なるがゆえに 〈V.94〉

atha khalv āyuṣmān śāriputro bhagavantam etad avocat ——

gambhīrā bhagavan prajñāpāramitā | bhagavān āha —— viśuddhatvāc chāriputra |

āha —— avabhāsakarī bhagavan prajñāpāramitā | bhagavān āha —— viśuddhatvāc chāriputra |

āha —— āloko bhagavan prajñāpāramitā | bhagavān āha —— viśuddhatvāc chāriputra |

āha —— apratisaṃdhir bhagavan prajñāpāramitā | bhagavān āha —— viśuddhatvāc chāriputra |

āha —— asaṃkleśo bhagavan prajñāpāramitā | bhagavān āha —— viśuddhatvāc chāriputra |

āha —— aprāptir anabhisamayo bhagavan prajñāpāramitā | bhagavān āha —— viśuddhatvāc chāriputra |

āha —— anabhinirvṛttir bhagavan prajñāpāramitā | bhagavān āha —— viśuddhatvāc chāriputra |

āha —— atyantānupapattir bhagavan prajñāpāramitā   kāmadhāturūpadhātvārūpyadhātuṣu | bhagavān āha —— viśuddhatvāc chāriputra |

āha —— na jānāti na saṃjānīte bhagavan prajñāpāramitā | bhagavān āha —— viśuddhatvāc chāriputra |

āha —— kiṃ bhagavan prajñāpāramitā na jānāti na saṃjānīte?

bhagavān āha ——

rūpaṃ śāriputra prajñāpāramitā na jānāti na saṃjānīte | tat kasya hetoḥ? viśuddhatvāc chāriputra | evaṃ vedanāsaṃjñāsaṃskārāḥ | vijñānaṃ śāriputra prajñāpāramitā na jānāti na saṃjānīte | tat kasya hetoḥ? viśuddhatvāc chāriputra |

āha —— prajñāpāramitā bhagavan sarvajñatāyā   nāpakāraṃ karoti, nopakāraṃ karoti? bhagavān āha —— viśuddhatvāc chāriputra |

āha —— prajñāpāramitā bhagavan   na kaṃcid dharmaṃ parigṛhṇāti, na parityajati? bhagavān āha —— viśuddhatvāc chāriputra ||


§6 須菩提との問答 ── 究竟清浄なるがゆえに 〈V.94〉

atha khalv āyuṣmān subhūtir bhagavantam etad avocat ——

ātmaviśuddhito bhagavan rūpaviśuddhiḥ? bhagavān āha —— atyantaviśuddhatvāt subhūte |

āha —— ātmaviśuddhito bhagavan vedanāsaṃjñāsaṃskāraviśuddhiḥ |   ātmaviśuddhito bhagavan vijñānaviśuddhiḥ? bhagavān āha —— atyantaviśuddhatvāt subhūte |

āha —— ātmaviśuddhito bhagavan phalaviśuddhiḥ? bhagavān āha —— atyantaviśuddhatvāt subhūte |

āha —— ātmaviśuddhito bhagavan sarvajñatāviśuddhiḥ? bhagavān āha —— atyantaviśuddhatvāt subhūte |

āha —— ātmaviśuddhito bhagavan na prāptir nābhisamayaḥ? bhagavān āha —— atyantaviśuddhatvāt subhūte |

āha —— ātmāparyantatayā bhagavan rūpāparyantatā? bhagavān āha —— atyantaviśuddhatvāt subhūte |

āha —— ātmāparyantatayā bhagavan   vedanāsaṃjñāsaṃskāravijñānāparyantatā? bhagavān āha —— atyantaviśuddhatvāt subhūte |

āha —— ya evam asya bodhisattvasya mahāsattvasya bhagavan avabodhaḥ,   iyam asya prajñāpāramitā? bhagavān āha —— atyantaviśuddhatvāt subhūte |

āyuṣmān subhūtir āha —— sā khalu punar iyaṃ bhagavan prajñāpāramitā  nāpāre tīre,  na pāre tīre,  nāpy ubhayam antareṇa viprakṛtā sthitā | bhagavān āha —— atyantaviśuddhatvāt subhūte ||


§7 名にも相にも著あり 〈V.94〉

āyuṣmān subhūtir āha ——

evam api bhagavan saṃjñāsyate bodhisattvo mahāsattvo riñciṣyatīmāṃ prajñāpāramitāṃ dūrīkariṣyatīmāṃ prajñāpāramitām |

bhagavān āha ——

sādhu sādhu subhūte | evam etat

〈V.95〉

subhūte, evam etat | tat kasya hetoḥ? nāmato ‘pi hi subhūte saṅgo nimittato ‘pi saṅgaḥ |

evam ukte āyuṣmān subhūtir bhagavantam etad avocat ——

āścaryaṃ bhagavan yāvad iyaṃ prajñāpāramitā svākhyātā sunirdiṣṭā supariniṣṭhitā, yatra hi nāma bhagavatā ime ‘pi saṅgā ākhyātāḥ ||


§8 著とは何か ── 空であると想うことも著 〈V.95〉

atha khalv āyuṣmān śāriputra āyuṣmantaṃ subhūtim etad avocat ——

katame te āyuṣman subhūte saṅgāḥ?

subhūtir āha ——

rūpam āyuṣman śāriputra śūnyam iti saṅgaḥ | evaṃ vedanāsaṃjñāsaṃskārāḥ | vijñānam āyuṣman śāriputra śūnyam iti saṅgaḥ | atīteṣu dharmeṣv atītā dharmā iti saṃjānīte, saṅgaḥ | anāgateṣu dharmeṣv anāgatā dharmā iti saṃjānīte, saṅgaḥ | pratyutpanneṣu dharmeṣu pratyutpannā dharmā iti saṃjānīte, saṅgaḥ | iyantaṃ puṇyaskandhaṃ prasūyate bodhisattvayānikaḥ pudgalaḥ prathamena cittotpādeneti saṃjānīte, saṅgaḥ ||


§9 帝釈の問い ── いかなる意味で著か 〈V.95〉

atha khalu śakro devānām indra āyuṣmantaṃ subhūtim etad avocat ——

katamena ārya subhūte paryāyeṇa saṅgaḥ?

subhūtir āha ——

saced kauśika tad bodhicittaṃ saṃjānīte —— idaṃ tat prathamaṃ bodhicittam iti, anuttarāyāṃ samyaksaṃbodhau pariṇāmayāmīti pariṇāmayati | na ca cittaprakṛtiḥ śakyā pariṇāmayituṃ tena kulaputreṇa vā kuladuhitrā vā mahāyānasaṃprasthitena |

tasmāt tarhi kauśika paraṃ  saṃdarśayatā samādāpayatā samuttejayatā saṃpraharṣayatā anuttarāyāṃ samyaksaṃbodhau bhūtānugamena  saṃdarśayitavyaṃ samādāpayitavyaṃ  samuttejayitavyaṃ saṃpraharṣayitavyam | evam ātmānaṃ ca na kṣiṇoti, buddhānujñātayā ca samādāpanayā paraṃ samādāpayati sa kulaputro vā kuladuhitā vā | imāś cāsya sarvāḥ saṅgakoṭyo vivarjitā bhavanti ||


§10 世尊の讃嘆 ── さらに微細な著を説こう 〈V.95〉

atha khalu bhagavān āyuṣmate subhūtaye sādhukāram adāt ——

sādhu sādhu subhūte, yas tvaṃ bodhisattvān mahāsattvān imāḥ saṅgakoṭīr bodhayasi | tena hi subhūte anyān api sūkṣmatarān saṅgān ākhyāsyāmi, tāñ chṛṇu, sādhu ca suṣṭhu ca manasi kuru | bhāṣiṣye ‘haṃ te |

sādhu bhagavann ity āyuṣmān subhūtir bhagavataḥ pratyaśrauṣīt ||


§11 如来を相として作意すること 〈V.95〉

bhagavān etad avocat ——

iha subhūte śrāddhaḥ kulaputro vā kuladuhitā vā tathāgatam arhantaṃ samyaksaṃbuddhaṃ nimittato manasi karoti | yāvanti khalu punaḥ subhūte nimittāni, tāvantaḥ saṅgāḥ | tat kasya hetoḥ? nimittato hi subhūte saṅgaḥ |

iti hi so ‘tītānāgatapratyutpannānāṃ buddhānāṃ bhagavatāṃ ye anāsravā dharmās tān anumode ity anumodya anumodanāsahagataṃ kuśalamūlam anuttarāyāṃ samyaksaṃbodhau pariṇāmayāmīti pariṇāmayati ||


§12 法性は三世を離れる 〈V.95〉

yā khalu punaḥ subhūte dharmāṇāṃ dharmatā, na sā atītā vā anāgatā vā pratyutpannā vā | yā nātītā nānāgatā na pratyutpannā, sā tryadhvanirmuktā | yā tryadhvanirmuktā, na sā śakyā  pariṇāmayituṃ  na nimittīkartuṃ  nārambaṇīkartum | nāpi sā dṛṣṭaśrutamatavijñātā ||


§13 本性の深遠 〈V.95〉

subhūtir āha —— gambhīrā bhagavan prakṛtir dharmāṇām | bhagavān āha —— viviktatvāt subhūte |

āha —— prakṛtigambhīrā bhagavan prajñāpāramitā | bhagavān āha —— prakṛtiviśuddhatvāt subhūte | prakṛtiviviktatvāt prakṛtigambhīrā

〈V.96〉

prajñāpāramitā |

subhūtir āha —— prakṛtiviviktā bhagavan prajñāpāramitā | namaskaromi bhagavan prajñāpāramitāyai ||


§14 一切法は作られざるもの ── 二つの法性はない 〈V.96〉

bhagavān āha ——

sarvadharmā api subhūte prakṛtiviviktāḥ | yā ca subhūte sarvadharmāṇāṃ prakṛtiviviktatā, sā prajñāpāramitā | tat kasya hetoḥ? tathā hi subhūte akṛtāḥ sarvadharmās tathāgatenārhatā samyaksaṃbuddhenābhisaṃbuddhāḥ |

subhūtir āha ——

tasmāt tarhi bhagavan sarvadharmā anabhisaṃbuddhās tathāgatenārhatā samyaksaṃbuddhena?

bhagavān āha ——

tathā hi subhūte prakṛtyaiva na te dharmāḥ kiṃcit | yā ca prakṛtiḥ, sā aprakṛtiḥ, yā ca aprakṛtiḥ, sā prakṛtiḥ sarvadharmāṇām ekalakṣaṇatvād yad uta alakṣaṇatvāt | tasmāt tarhi subhūte sarvadharmā anabhisaṃbuddhās tathāgatenārhatā samyaksaṃbuddhena | tat kasya hetoḥ? na hi subhūte dve dharmaprakṛtī | ekaiva hi subhūte sarvadharmāṇāṃ prakṛtiḥ | yā ca subhūte sarvadharmāṇāṃ prakṛtiḥ, sā aprakṛtiḥ, yā ca aprakṛtiḥ, sā prakṛtiḥ | evam etāḥ subhūte sarvāḥ saṅgakoṭyo vivarjitā bhavanti ||


§15 虚空のごとく深遠 〈V.96〉

subhūtir āha —— gambhīrā bhagavan prajñāpāramitā | bhagavān āha —— ākāśagambhīratayā subhūte gambhīrā prajñāpāramitā |

subhūtir āha —— duranubodhā bhagavan prajñāpāramitā | bhagavān āha —— tathā hi subhūte na kaścid abhisaṃbudhyate |

āha —— acintyā bhagavan prajñāpāramitā | bhagavān āha —— tathā hi subhūte prajñāpāramitā na cittena jñātavyā na cittagamanīyā |

āha —— akṛtā bhagavan prajñāpāramitā | bhagavān āha —— kārakānupalabdhitaḥ subhūte akṛtā prajñāpāramitā ||


§16 いかに行ずべきか 〈V.96〉

āha —— tena hi bhagavan bodhisattvena mahāsattvena prajñāpāramitāyāṃ kathaṃ caritavyam?

bhagavān āha ——

saced subhūte bodhisattvo mahāsattvaḥ prajñāpāramitāyāṃ caran na rūpe carati, carati prajñāpāramitāyām | evaṃ saced na vedanāyāṃ na saṃjñāyāṃ na saṃskāreṣu | saced na vijñāne carati, carati prajñāpāramitāyām |

saced rūpam anityam iti na carati, carati prajñāpāramitāyām | evaṃ vedanāsaṃjñāsaṃskārāḥ | saced vijñānam anityam iti na carati, carati prajñāpāramitāyām |

saced rūpaṃ śūnyam iti na carati, carati prajñāpāramitāyām | evaṃ vedanāsaṃjñāsaṃskārāḥ | saced vijñānaṃ śūnyam iti na carati, carati prajñāpāramitāyām |

saced rūpam apratipūrṇaṃ pratipūrṇam iti na carati, carati prajñāpāramitāyām | yā ca rūpasyāpratipūrṇatā pratipūrṇatā vā, na tad rūpam | evaṃ vedanāsaṃjñāsaṃskārāḥ | saced vijñānam apratipūrṇaṃ pratipūrṇam iti na carati, carati prajñāpāramitāyām | yā ca vijñānasyāpratipūrṇatā pratipūrṇatā vā, na tad vijñānam |

saced evam api na carati, carati prajñāpāramitāyām ||


§17 有著・無著と行ぜざれば 〈V.96〉

evam ukte āyuṣmān subhūtir bhagavantam etad avocat ——

āścaryaṃ bhagavan yāvad yad evaṃ bodhisattvānāṃ mahāsattvānāṃ sasaṅgatā ca asaṅgatā ca khyātāḥ |

bhagavān āha ——

rūpaṃ sasaṅgam asaṅgam iti subhūte na carati, carati prajñāpāramitāyām | evaṃ vedanāsaṃjñāsaṃskārāḥ | vijñānaṃ sasaṅgam asaṅgam iti subhūte na carati, carati prajñāpāramitāyām |

cakṣuḥ sasaṅgam asaṅgam iti na carati,

〈V.97〉

carati prajñāpāramitāyām | evaṃ yāvan manaḥsaṃsparśajā vedanā sasaṅgāsaṅgeti na carati, carati prajñāpāramitāyām |

pṛthivīdhātuḥ sasaṅgo ‘saṅga iti na carati, carati prajñāpāramitāyām | yāvad vijñānadhātuḥ sasaṅgo ‘saṅga iti na carati, carati prajñāpāramitāyām |

dānapāramitā sasaṅgāsaṅgeti na carati, carati prajñāpāramitāyām | evaṃ śīlapāramitā kṣāntipāramitā vīryapāramitā dhyānapāramitā | prajñāpāramitā sasaṅgāsaṅgeti na carati, carati prajñāpāramitāyām |

evaṃ  saptatriṃśad bodhipakṣā dharmā  balāni  vaiśāradyāni  pratisaṃvido  ’ṣṭādaśāveṇikā buddhadharmāḥ sasaṅgāsaṅgā iti na carati, carati prajñāpāramitāyām |

srotaāpattiphalaṃ sasaṅgam asaṅgam iti na carati, carati prajñāpāramitāyām | evaṃ sakṛdāgāmiphalam anāgāmiphalam arhattvaṃ sasaṅgam asaṅgam iti na carati, carati prajñāpāramitāyām | pratyekabuddhatvaṃ sasaṅgam asaṅgam iti na carati, carati prajñāpāramitāyām | buddhatvaṃ sasaṅgam asaṅgam iti na carati, carati prajñāpāramitāyām | sarvajñatāpi subhūte sasaṅgāsaṅgeti na carati, carati prajñāpāramitāyām |

evaṃ caran subhūte bodhisattvo mahāsattvo  na rūpe saṅgaṃ janayati,  na vedanāyāṃ na saṃjñāyāṃ na saṃskāreṣu |  na vijñāne saṅgaṃ janayati |  na cakṣuṣi saṅgaṃ janayati |  yāvan na manaḥsaṃsparśajāyāṃ vedanāyāṃ saṅgaṃ janayati |  na pṛthivīdhātau saṅgaṃ janayati,  yāvan na vijñānadhātau saṅgaṃ janayati,  na dānapāramitāyāṃ saṅgaṃ janayati,  na śīlapāramitāyāṃ na kṣāntipāramitāyāṃ   na vīryapāramitāyāṃ na dhyānapāramitāyāṃ   na prajñāpāramitāyāṃ saṅgaṃ janayati,  na bodhipakṣeṣu dharmeṣu,  na baleṣu,  na vaiśāradyeṣu,  na pratisaṃvitsu,  nāṣṭādaśasv āveṇikeṣu buddhadharmeṣu saṅgaṃ janayati,  na srotaāpattiphale saṅgaṃ janayati,  na sakṛdāgāmiphale na anāgāmiphale na arhattve saṅgaṃ janayati,  na pratyekabuddhatve saṅgaṃ janayati,  na buddhatve saṅgaṃ janayati,  nāpi sarvajñatāyāṃ saṅgaṃ janayati | tat kasya hetoḥ? asaktā abaddhā amuktā asamatikrāntā hi subhūte sarvajñatā | evaṃ hi subhūte sarvasaṅgasamatikramāya bodhisattvair mahāsattvaiḥ prajñāpāramitāyāṃ caritavyam ||


§18 説かれても増えず、説かれずとも減らず 〈V.97〉

subhūtir āha ——

āścaryaṃ bhagavan, yāvad gambhīro ‘yaṃ bhagavan dharmaḥ prajñāpāramitā nāma |  yā deśyamānāpi na parihīyate,  adeśyamānāpi na parihīyate |  deśyamānāpi na vardhate |  adeśyamānāpi na vardhate |

evam ukte bhagavān āyuṣmantaṃ subhūtim etad avocat ——

sādhu sādhu subhūte | evam etat subhūte, evam etat |

tadyathāpi nāma subhūte tathāgato ‘rhan samyaksaṃbuddho yāvajjīvaṃ tiṣṭhann ākāśasya varṇaṃ bhāṣeta, nākāśasya vṛddhir bhavet | abhāṣyamāṇe ‘pi varṇe naivākāśasya parihānir bhavet |

tadyathāpi nāma subhūte māyāpuruṣo bhāṣyamāṇe ‘pi varṇe nānunīyate na saṃkliśyate, abhāṣyamāṇe ‘pi varṇe na pratihanyate, na saṃkliśyate |

evam eva subhūte yā dharmāṇāṃ dharmatā, sā deśyamānāpi tāvaty eva, adeśyamānāpi tāvaty eva ||


§19 虚空の修習 ── 大鎧を着る者 〈V.97〉

sthaviraḥ subhūtir āha ——

duṣkarakārako bhagavan bodhisattvo mahāsattvo yo gambhīrāyāṃ prajñāpāramitāyāṃ caran prajñāpāramitāṃ bhāvayan na saṃsīdati notplavate | atra ca nāma yogam āpadyate, na ca pratyudāvartate | ākāśabhāvanaiṣā bhagavan yad uta prajñāpāramitābhāvanā |

〈V.98〉

namaskartavyās te bhagavan bodhisattvā mahāsattvāḥ, yair ayaṃ saṃnāhaḥ saṃnaddhaḥ | tat kasya hetoḥ? ākāśena sārdhaṃ sa bhagavan saṃnaddhukāmo yaḥ sattvānāṃ kṛtaśaḥ saṃnāhaṃ badhnāti |

mahāsaṃnāhasaṃnaddho bhagavan bodhisattvo mahāsattvaḥ | śūro bhagavan bodhisattvo mahāsattvo ya ākāśasamānāṃ sattvānāṃ dharmadhātusamānāṃ sattvānāṃ kṛtaśaḥ saṃnāhaṃ saṃnaddhukāmo ‘nuttarāṃ samyaksaṃbodhim abhisaṃboddhukāmaḥ | ākāśaṃ sa bhagavan parimocayitukāmaḥ | ākāśaṃ sa bhagavan utkṣeptukāmaḥ | mahāvīryapāramitāsaṃnāhaprāptaḥ sa bhagavan bodhisattvo mahāsattvo ya ākāśasamānāṃ dharmadhātusamānāṃ sattvānāṃ kṛtaśaḥ saṃnāhaṃ saṃnahyate ||


§20 一比丘の合掌 〈V.98〉

atha khalv anyatamo bhikṣur yena bhagavāṃs tenāñjaliṃ praṇamya bhagavantam etad avocat ——

namaskaromi bhagavan prajñāpāramitāyai | tathā hi bhagavan prajñāpāramitā na kaṃcid dharmam utpādayati, na kaṃcid dharmaṃ nirodhayati ||


§21 いずこにおいて行ずるか ── 虚空において 〈V.98〉

atha khalu śakro devānām indra āyuṣmantaṃ subhūtim etad avocat ——

ya ārya subhūte atra prajñāpāramitāyām eva yogam āpatsyate, kva sa yogam āpatsyate?

subhūtir āha ——

ākāśe sa kauśika yogam āpatsyate, yaḥ prajñāpāramitāyāṃ yogam āpatsyate | abhyavakāśe sa kauśika yogam āpatsyate, yaḥ prajñāpāramitāyāṃ śikṣitavyaṃ yogam āpattavyaṃ maṃsyate ||


§22 帝釈の守護 ── 響きを守護しうるか 〈V.98〉

atha khalu śakro devānām indro bhagavantam etad avocat ——

ājñāpayatu bhagavān | tasya kulaputrasya vā kuladuhitur vā rakṣāvaraṇaguptiṃ karomi ya imāṃ prajñāpāramitāṃ dhārayati |

atha khalv āyuṣmān subhūtiḥ śakraṃ devānām indram etad avocat ——

samanupaśyasi tvaṃ kauśika taṃ dharmaṃ yasya dharmasya rakṣāvaraṇaguptiṃ kariṣyasi?

śakra āha —— no hīdam ārya subhūte |

subhūtir āha ——

evaṃ kauśika saced bodhisattvo mahāsattvo yathānirdiṣṭāyāṃ prajñāpāramitāyāṃ sthāsyati, saiva tasya rakṣāvaraṇaguptir bhaviṣyati | atha virahito bhaviṣyati prajñāpāramitayā, lapsyante ‘sya avatāraprekṣiṇo ‘vatāragaveṣiṇo manuṣyāś ca amanuṣyāś ca avatāram |

api ca kauśika ākāśasya sa rakṣāvaraṇaguptiṃ saṃvidhātavyāṃ manyeta, yo bodhisattvasya mahāsattvasya rakṣāvaraṇaguptiṃ saṃvidhātavyāṃ manyeta prajñāpāramitāyāṃ carataḥ |

tat kiṃ manyase kauśika pratibalas tvaṃ pratiśrutkāyā rakṣāvaraṇaguptiṃ saṃvidhātum?

śakra āha —— na hy etad ārya subhūte |

subhūtir āha ——

evam eva kauśika bodhisattvo mahāsattvaḥ prajñāpāramitāyāṃ caran viharan pratiśrutkopamāḥ sarvadharmā iti parijānāti | sa ca tān na manyate, na samanupaśyati, na jānāti na saṃjānīte | te ca dharmā  na vidyante  na saṃdṛśyante  na saṃvidyante  nopalabhyante iti viharati | saced evaṃ viharati, carati prajñāpāramitāyām ||


§23 千の仏土に同じ般若波羅蜜が説かれる 〈V.98〉

atha khalu buddhānubhāvena ye trisāhasramahāsāhasre lokadhātau catvāro mahārājānaḥ, sarve ca śakrā devendrāḥ, sarve ca mahābrahmāṇaḥ, sahāpatiś ca mahābrahmā, te sarve yena bhagavāṃs tenopasaṃkrāntāḥ |

〈V.99〉

upasaṃkramya bhagavataḥ pādau śirasābhivandya bhagavantaṃ triḥ pradakṣiṇīkṛtya ekānte ‘tiṣṭhan |

ekānte sthitāś ca te mahārājānaḥ, sarve ca śakrā devendrāḥ, sarve ca brahmakāyikā devā mahābrahmāṇaś ca, sahāpatiś ca mahābrahmā buddhānubhāvena buddhādhiṣṭhānena buddhasahasraṃ samanvāharanti sma |

ebhir eva nāmabhir ebhir eva padair ebhir evākṣaraiḥ subhūtināmadheyair eva bhikṣubhir iyam eva prajñāpāramitopadiṣṭā, ayam eva prajñāpāramitāparivartaḥ |

tatrāpi śakrā eva devendrāḥ paripṛcchanti sma, paripraśnayanti sma —— asminn eva pṛthivīpradeśe iyam eva prajñāpāramitā bhāṣitā | maitreyo ‘pi bodhisattvo mahāsattvo ‘nuttarāṃ samyaksaṃbodhim abhisaṃbudhya asminn eva pṛthivīpradeśe enām eva prajñāpāramitāṃ bhāṣiṣyate iti ||


尾題

āryāṣṭasāhasrikāyāṃ prajñāpāramitāyāṃ viśuddhiparivarto nāmāṣṭamaḥ ||

〈V.100〉


付記 一:訂正した箇所

読誦の妨げになるため、以下は訂正した。左が原ファイルの表記。

原ファイル訂正理由
pratyutpannaṃ rūpam abaddhamuktam(V.93)abaddham amuktama 脱落
evaṃ vedanā saṃjñāṃ saṃskārāḥ(V.93)evaṃ vedanā saṃjñā saṃskārāḥ主格
rupaviśuddhitaḥ(V.93)rūpaviśuddhitaḥ長母音脱落
phalaviśuddhito rūpaviśuddhī(V.93)…rūpaviśuddhiḥ主格
bhagavānāhaviśuddhatvāc…(V.94)bhagavān āha | viśuddhatvāc…語間の脱落
ātmaviśuddhitobhagavan(V.94)ātmaviśuddhito bhagavan語間の脱落
na prāptir nābhisamaya?(V.94)na prāptir nābhisamayaḥ?ヴィサルガ脱落
rūpāparyatantā(V.94)rūpāparyantatā音位転倒
nāmato ‘pi hi subhūto saṅgo(V.95)subhūte呼格
nāpare tīre, na pare tīre(V.94)nāpāre tīre, na pāre tīre此岸(apāra)と彼岸(pāra)。長母音脱落
pratisaṃvido aṣṭādaśāveṇikā(V.97)pratisaṃvido ‘ṣṭādaśāveṇikā連声
nāpi sarvajñatāyāṃ saṅga janayati(V.97)saṅgaṃ janayati対格
rakṣāvaraṇagupti saṃvidhātum(V.98)rakṣāvaraṇaguptiṃ saṃvidhātum対格
buddhasahasraṃ samānvāharanti sma(V.99)samanvāharanti sma長母音の誤り

判断を保留した箇所

箇所内容
sahāpatiś ca mahābrahmā(V.98・二箇所)通常は sahāṃpatiḥ(娑婆世界の主)。刊本どおり
aśuśrūṣaṇāparipṛcchakajātīyena(V.93)「聴かんとも問わんともせぬ性の者」。複合語の切れ目がやや不安定だが原文どおり
buddhasahasraṃ samanvāharanti sma(V.99)「千の仏〔土〕を観じた」。目的語の数と格に揺れがあるが原文どおり

付記 二:出典と利用条件

本文は GRETIL(Göttingen Register of Electronic Texts in Indian Languages)公開の電子テキストに基づく。底本は P. L. Vaidya, Aṣṭasāhasrikā Prajñāpāramitā, Darbhanga: The Mithila Institute, 1960(Buddhist Sanskrit Texts, 4)。入力は Digital Sanskrit Buddhist Canon Input Project による。

GRETIL版は CC BY-NC-SA 4.0(表示・非営利・継承)で配布されている。個人の読誦や研究には自由に使えるが、商用利用は許諾されていない

よかったらシェアしてね!
  • URLをコピーしました!
  • URLをコピーしました!

コメント

コメントする

CAPTCHA


目次