stutiparivarto navamaḥ ── 読誦用テキスト(全文)
読誦用テキストと同じ体裁。見出し脇の〈V. 〉は Vaidya 版の頁数。 本章は省略記号を一切用いず、全文を書き出しています。 上から下まで、そのまま唱えられます。
読誦の手引き
行の切り方
- 1行=1息。行末で軽く区切る。
|… 句の切れ目(短い間)||… 段落の終わり(長い間)——… 話者の交替
語の分かち書きについて 複合語でない連声は解いて分かち書きにしてある(dharmadvayametanna → dharmadvayam etan na)。唱えるときは続けて発音してよい。
列挙の行分けについて 数え上げは一項目一行にした。そのさい行末の連声は解いてある(deśayiṣyanty upadekṣyanti → deśayiṣyanti / upadekṣyanti)。一息で続けて唱えるときは元の連声に戻す。
発音の要点
| 表記 | 読み方 |
|---|---|
| ā ī ū | 長母音。短母音の二倍の長さを保つ |
| ṛ / ṝ | そり舌の「リ」。ṝ は長い |
| ṃ | 鼻音。直後の子音の位置で鼻に抜く |
| ḥ | 直前の母音を軽く反響させる。-aḥ =「アハ」 |
| ṭ ḍ ṇ | そり舌音。舌先を上顎の奥に |
| ś / ṣ | ś=シュ(歯茎) / ṣ=シ(そり舌) |
| c / ch | チャ / チャ(強い息) |
| kh gh ch jh ṭh ḍh th dh ph bh | 有気音。息を強く吐く |
| jñ | ギャ(ジュニャではない) |
| ‘ (アヴァグラハ) | 母音 a の脱落。読まない |
抑揚 高低アクセントはつけず、各音節を均等の長さで平板に。長母音だけ確実に伸ばす。
この章の構造
第九章は本経中でも短い章です。分量が少ないぶん、一日一章として唱えきるのに向いています。
流れは五段です。
- 名のみ ── 般若波羅蜜とは名にすぎず、その名も得られない。ならばなぜ弥勒はこの同じ名・同じ句・同じ字で説くのか(§1〜§2)
- 清浄 ──
pariśuddhā prajñāpāramitāが十六度くり返される、本章の中心(§3) - 利益と守護 ── 耳に触れるだけでも、という功徳。諸天が背後に付き従う(§4〜§5)
- 障礙 ── 大いなる宝には敵が多い(§6〜§7)
- 無染着 ── 何ものにも染まらず、何ものをも入れず出さない(§8〜§9)
§3 が唱えどころです。 -viśuddhitaḥ subhūte pariśuddhā prajñāpāramitā という同じ末尾が、五蘊を四めぐりして重なります。行の形が完全に揃うので、視覚的にも息の上でも支えになります。ここだけを繰り返し唱える使い方もできます。
刊本の略記を展開しました。 原文は evaṃ vedanāsaṃjñāsaṃskārāḥ(受・想・行も同様)と縮めていますが、読誦では唱えられませんので、受・想・行の三句を補って書き出しています。該当箇所には※印で注記しました。
§1 須菩提の問い ── 名のみ、というならば 〈V. 100〉
atha khalv āyuṣmān subhūtir bhagavantam etad avocat ——
prajñāpāramiteti bhagavan nāmadheyamātram etat | tac ca nāma idam iti nopalabhyate | vāg vastv eva nāmety ucyate | sāpi prajñāpāramitā na vidyate nopalabhyate ||
yathaiva nāma, tathaiva prajñāpāramitā | yathā prajñāpāramitā tathā nāma | dharmadvayam etan na vidyate nopalabhyate ||
kiṃ kāraṇaṃ bhagavan maitreyo bodhisattvo mahāsattvo ‘nuttarāṃ samyaksaṃbodhim abhisaṃbudhya ebhir eva nāmabhiḥ ebhir eva padaiḥ ebhir evākṣaraiḥ asminn eva pṛthivīpradeśe prajñāpāramitāṃ bhāṣiṣyate? ||
§2 世尊の答え ── 常でも無常でもなく 〈V. 100〉
evam ukte bhagavān āyuṣmantaṃ subhūtim etad avocat ——
tathā hi subhūte maitreyo bodhisattvo mahāsattvo
na rūpaṃ nityaṃ nānityaṃ | na rūpaṃ baddhaṃ na muktam | atyantaviśuddham ity abhisaṃbhotsyate ||
na vedanāṃ nityāṃ nānityāṃ | na vedanāṃ baddhāṃ na muktām | atyantaviśuddhām ity abhisaṃbhotsyate ||
na saṃjñāṃ nityāṃ nānityāṃ | na saṃjñāṃ baddhāṃ na muktām | atyantaviśuddhām ity abhisaṃbhotsyate ||
na saṃskārān nityān nānityān | na saṃskārān baddhān na muktān | atyantaviśuddhān ity abhisaṃbhotsyate ||
na vijñānaṃ nityaṃ nānityam | na vijñānaṃ baddhaṃ na muktam | atyantaviśuddham ity abhisaṃbhotsyate ||
※ 原文は evaṃ nā vedanāṃ na saṃjñāṃ na saṃskārān と略記。受・想・行の三段を展開した。
anena subhūte kāraṇena maitreyo bodhisattvo mahāsattvo ‘nuttarāṃ samyaksaṃbodhim abhisaṃbudhya ebhir eva nāmabhir ebhir eva padavyañjanair asminn eva pṛthivīpradeśe imām eva prajñāpāramitāṃ bhāṣiṣyate ||
§3 清浄 ── 十六度の pariśuddhā 〈V. 100〉
evam ukte āyuṣmān subhūtir bhagavantam etad avocat ——
pariśuddhā bateyaṃ bhagavan prajñāpāramitā ||
bhagavān āha ——
一めぐり ── 五蘊の清浄
rūpaviśuddhitaḥ subhūte pariśuddhā prajñāpāramitā | vedanāviśuddhitaḥ subhūte pariśuddhā prajñāpāramitā | saṃjñāviśuddhitaḥ subhūte pariśuddhā prajñāpāramitā | saṃskāraviśuddhitaḥ subhūte pariśuddhā prajñāpāramitā | vijñānaviśuddhitaḥ subhūte pariśuddhā prajñāpāramitā ||
二めぐり ── 不生・不滅・不雑染・不清浄の清浄
rūpānutpādānirodhāsaṃkleśāvyavadānaviśuddhitaḥ subhūte pariśuddhā prajñāpāramitā | vedanānutpādānirodhāsaṃkleśāvyavadānaviśuddhitaḥ subhūte pariśuddhā prajñāpāramitā | saṃjñānutpādānirodhāsaṃkleśāvyavadānaviśuddhitaḥ subhūte pariśuddhā prajñāpāramitā | saṃskārānutpādānirodhāsaṃkleśāvyavadānaviśuddhitaḥ subhūte pariśuddhā prajñāpāramitā | vijñānānutpādānirodhāsaṃkleśāvyavadānaviśuddhitaḥ subhūte pariśuddhā prajñāpāramitā ||
虚空の清浄
ākāśaviśuddhitaḥ subhūte pariśuddhā prajñāpāramitā ||
三めぐり ── 染まらず取らざるがゆえに
rūpanirupalepāparigrahatayā subhūte pariśuddhā prajñāpāramitā | vedanānirupalepāparigrahatayā subhūte pariśuddhā prajñāpāramitā | saṃjñānirupalepāparigrahatayā subhūte pariśuddhā prajñāpāramitā | saṃskāranirupalepāparigrahatayā subhūte pariśuddhā prajñāpāramitā | vijñānanirupalepāparigrahatayā subhūte pariśuddhā prajñāpāramitā ||
結び ── 虚空・木霊・一切の法
ākāśapratiśrutkāvacanīyapravyāhāranirupalepatayā subhūte pariśuddhā prajñāpāramitā | sarvopalepānulepadharmānupalepatayā subhūte pariśuddhā prajñāpāramitā ||
※ 原文は各めぐりの中間を evaṃ vedanāsaṃjñāsaṃskārāḥ と略記。受・想・行の三句を展開した。
§4 善男子・善女人の得るもの 〈V. 100〉
evam ukte āyuṣmān subhūtir bhagavantam etad avocat ——
sulabdhā bata lābhās teṣāṃ bhagavan kulaputrāṇāṃ kuladuhitṝṇāṃ ca, yeṣām iyaṃ prajñāpāramitā śrotrāvabhāsam apy āgamiṣyati, prāg eva ya
udgrahīṣyanti dhārayiṣyanti vācayiṣyanti paryavāpsyanti pravartayiṣyanti deśayiṣyanti upadekṣyanti uddekṣyanti svādhyāsyanti ||
na teṣāṃ cakṣūrogo bhaviṣyati | na śrotrarogo | na ghrāṇarogo | na jihvārogo | na kāyarogo bhaviṣyati | na dhandhāyitatā bhaviṣyati | na te viṣamāparihāreṇa kālaṃ kariṣyanti ||
bahūni caiṣāṃ devatāsahasrāṇi pṛṣṭhataḥ pṛṣṭhato ‘nubaddhāni bhaviṣyanti ||
aṣṭamīṃ caturdaśīṃ pañcadaśīṃ ca sa dharmabhāṇakaḥ kulaputro vā kuladuhitā vā yatra yatra prajñāpāramitāṃ bhāṣiṣyate, tatra tatra bahutaraṃ puṇyaṃ prasaviṣyati ||
§5 世尊の是認 ── 諸天の守護 〈V. 100–101〉
evam ukte bhagavān āyuṣmantaṃ subhūtim etad avocat ——
evam etat subhūte, evam etat |
bahūni subhūte tasya kulaputrasya vā kuladuhitur vā devatāsahasrāṇi pṛṣṭhataḥ pṛṣṭhato ‘nubaddhāni bhaviṣyanti | bahūni ca devatāsahasrāṇi tatrāgamiṣyanti sarvāṇi dharmaśravaṇārthikāni | tāni ca rakṣāvaraṇaguptiṃ saṃvidhāsyanti tasya dharmabhāṇakasya imāṃ prajñāpāramitāṃ bhāṣamāṇasya ||
tat kasya hetoḥ? sadevamānuṣāsurasya hi subhūte lokasya prajñāpāramitā anuttaraṃ ratnam | ato ‘pi subhūte kulaputro vā kuladuhitā vā tatonidānaṃ bahutaraṃ puṇyaṃ prasaviṣyati ||
§6 障礙 ── 宝には敵が多い 〈V. 101〉
api tu khalu punaḥ subhūte bahavo ‘ntarāyā bhaviṣyanti asyā gambhīrāyāḥ prajñāpāramitāyā
likhyamānāyā udgṛhyamāṇāyā dhāryamāṇāyā vācyamānāyāḥ paryavāpyamānāyāḥ pravartyamānāyā upadiśyamānāyā uddiśyamānāyāḥ svādhyāyamānāyāḥ ||
tat kasya hetoḥ? tathā hi subhūte bahupratyarthikāni mahāratnāni bhavanti | yathāsāraṃ ca gurutarapratyarthikāni bhavanti ||
§7 無上の大宝 〈V. 101〉
anuttaraṃ cedaṃ subhūte mahāratnaṃ lokasya yad uta prajñāpāramitā | hitāya sukhāya pratipannā lokasya | sarvadharmāṇām anutpādāyānirodhāyāsaṃkleśāyāvināśayogena pratyupasthitā ||
na ca subhūte prajñāpāramitā kaṃcid dharmam ālīyate | na kaṃcid dharmaṃ saṃkliśyate | na kaṃcid dharmaṃ parigṛhṇāti ||
tat kasya hetoḥ? tathā hi subhūte sarve te dharmā na saṃvidyante nopalabhyante ||
§8 無染着 〈V. 101〉
anupalabdhitaḥ subhūte anupaliptā prajñāpāramitā | anupalipteti subhūte iyaṃ prajñāpāramitā ||
tathā hi subhūte rūpanirupalepatayā anupalipteyaṃ prajñāpāramitā | vedanānirupalepatayā subhūte anupalipteyaṃ prajñāpāramitā | saṃjñānirupalepatayā subhūte anupalipteyaṃ prajñāpāramitā | saṃskāranirupalepatayā subhūte anupalipteyaṃ prajñāpāramitā | vijñānanirupalepatayā subhūte anupalipteyaṃ prajñāpāramitā ||
※ 原文は evaṃ vedanāsaṃjñāsaṃskārāḥ と略記。受・想・行の三句を展開した。
saced evam api subhūte bodhisattvo mahāsattvo na saṃjānīte, carati prajñāpāramitāyām ||
§9 結句 ── 入れず出さず 〈V. 101〉
sā khalu punar iyaṃ subhūte prajñāpāramitā na kasyacid dharmasya
āveśikā vā niveśikā vā saṃdarśikā vā nidarśikā vā āvāhikā vā nirvāhikā vā ||
尾題
stutiparivarto navamaḥ ||
讃嘆品第九
付記 一:訂正した箇所
読誦の妨げになるため、以下は訂正した。左が原ファイルの表記。
| 原ファイル | 訂正 | 理由 |
|---|---|---|
| evaṃ nā vedanāṃ(§2) | evaṃ na vedanāṃ | 長母音の誤り |
| svādhyāyyamānāyāḥ(§6) | svādhyāyamānāyāḥ | y の重複 |
| pariśuddhā bateyaṃ … prajñāpāramitā?(§3) | 疑問符を | に改めた | bata を伴う感嘆文であり、問いではない |
| kaṃciddharmamālīyate(§7) | kaṃcid dharmam ālīyate | 語間の分割のみ。本文の改変ではない |
| evaṃ nā vedanāṃ na saṃjñāṃ na saṃskārān(§2) | 三段に展開 | 刊本の略記。読誦のため補った |
| evaṃ vedanāsaṃjñāsaṃskārāḥ(§3 三箇所・§8 一箇所) | 三句ずつ展開 | 同上 |
| kiṃ kāraṇaṃ … bhāṣiṣyate?(§1) | ※原文どおり | ここは真正の問いなので疑問符を残した |
| tasya dharmabhāṇakasya imāṃ(§5) | ※原文どおり | 母音の連続(連声なし)は刊本どおり |
| sarvadharmāṇām … avināśayogena(§7) | ※原文どおり | 判断保留。前後の anutpādāya / anirodhāya / asaṃkleśāya と語形が揃わないが、異読の可能性がある |
| dhandhāyitatā(§4) | ※原文どおり | 仏教梵語の異綴として通用 |
付記 二:出典と利用条件
本文は GRETIL(Göttingen Register of Electronic Texts in Indian Languages)公開の電子テキストに基づく。底本は P. L. Vaidya, Aṣṭasāhasrikā Prajñāpāramitā, Darbhanga: The Mithila Institute, 1960(Buddhist Sanskrit Texts, 4)。入力は Digital Sanskrit Buddhist Canon Input Project による。
GRETIL版は CC BY-NC-SA 4.0(表示・非営利・継承)で配布されている。個人の読誦や研究には自由に使えるが、商用利用は許諾されていない。頒布や販売を考える場合は、Mitra版(1887–88年、Bibliotheca Indica 110)への差し替えか、権利者への許諾申請が必要になる。
コメント