mārakarmaparivarta ekādaśaḥ ── 読誦用テキスト(全文)
第一〜十章の読誦用テキストと同じ体裁。見出し脇の〈V. 〉は Vaidya 版の頁数。 本章は省略記号を一切用いず、全文を書き出しています。 上から下まで、そのまま唱えられます。
読誦の手引き
行の切り方
- 1行=1息。行末で軽く区切る。
|… 句の切れ目(短い間)||… 段落の終わり(長い間)——… 話者の交替
語の分かち書きについて 複合語でない連声は解いて分かち書きにしてある。唱えるときは続けて発音してよい。
列挙の行分けについて 数え上げは一項目一行にした。そのさい行末の連声は解いてある。一息で続けて唱えるときは元の連声に戻す。
発音の要点
| 表記 | 読み方 |
|---|---|
| ā ī ū | 長母音。短母音の二倍の長さを保つ |
| ṛ / ṝ | そり舌の「リ」。ṝ は長い |
| ṃ | 鼻音。直後の子音の位置で鼻に抜く |
| ḥ | 直前の母音を軽く反響させる。-aḥ =「アハ」 |
| ṭ ḍ ṇ | そり舌音。舌先を上顎の奥に |
| ś / ṣ | ś=シュ(歯茎) / ṣ=シ(そり舌) |
| c / ch | チャ / チャ(強い息) |
| kh gh ch jh ṭh ḍh th dh ph bh | 有気音。息を強く吐く |
| jñ | ギャ(ジュニャではない) |
| ‘ (アヴァグラハ) | 母音 a の脱落。読まない |
抑揚 高低アクセントはつけず、各音節を均等の長さで平板に。長母音だけ確実に伸ばす。
この章の構造
この章は結句で刻まれます。
idam api subhūte mārakarma veditavyam(これもまた、須菩提よ、魔事と知るべし)
この一句が三十度近くくり返され、章全体を区切ってゆきます。第九章の pariśuddhā、第十章の十項連禱にあたる、本章の背骨です。変形として visāmagrīmārakarma veditavyam(不和の魔事と知るべし)が §20 以降に現れます。
内容は四つの層に分かれます。
第一の層(§2〜§3)── 書写の座での散乱 弁才が遅れる、生じた弁才が生じるそばから散る、あくびをし笑いさざめきながら書く、目が泳ぐ、書く者どうしが不和になる ── 短句が畳みかけられます。そして「この経には我らの村の名も、我らの名も、父母の名もない」と席を立つ者。立ち去った歩数だけの劫を輪廻に費やすという一節が続きます。
第二の層(§4〜§13)── 七つの譬喩 根を捨てて枝葉を求める者を、七度くり返し描きます。
- 犬 ── 主人の手の食を捨て、使用人の手の一口を求める
- 象 ── 象そのものを見ながら、足跡から象の色形を知ろうとする
- 大海と牛の蹄跡 ── 大海を見ながら潜らず、蹄跡の水で大海を測ろうとする
- 宮殿の工匠 ── 帝釈の勝殿を建てるのに、日月の輪から寸法を取る
- 転輪王と辺境の王 ── 小王を見て「転輪王もこのようであった」と言う
- 百味の食と粗飯 ── 百味の食を捨てて六十日米を求める
- 無価の摩尼 ── 値のつけられぬ珠を、安価な珠と等しいと見なす
各譬喩は tat kiṃ manyase subhūte(いかに思うか)── no hīdaṃ bhagavan(否、世尊よ)── evam eva subhūte(かくのごとし)という三段の型で結ばれます。問答の形が完全に揃うので、二人で交互に唱えるのに向いています。
第三の層(§16〜§17)── 四十余の作意 本章の白眉です。書写の座に湧いてくる manasikāra(作意)が、四十を超えて列挙されます。地方、村町国、園、師、物語、盗賊、駐屯地、大路、輿、楽、苦、恐れ、女、男、非男非女、愛憎の交錯、父母、兄弟姉妹、友と親族、妻子、家と飲食、衣、臥具、生命、なすべきこと、貪瞋痴、季節、好時悪時、歌・楽・舞、詩劇史譚、論書、世事、笑い、舞踊、憂い、疲れ、そして自我。
唱えるだけで、心がどこへ散るかの一覧になっています。 第五章の福徳の階梯、第六章の三世の列挙に並ぶ長大な連禱で、しかも内容が具体的です。急がずに一項ずつ。
第四の層(§20〜§25)── 説く者と聞く者の不和 すべて対になっています。聞き手が熱心なら説き手が倦む。説き手が熱心なら聞き手が忙しい。説き手が財を重んじれば聞き手は少欲。片方が整えばもう片方が崩れる ── その組み合わせが十組並びます。
連禱が十一項に増えます。 第十章で九項が十項になりましたが、§26 以降は lekhayiṣyati(書かしめる) が加わって十一項になります。自ら書く(likh-)と人に書かせる(lekhay-)を分けた形です。
§27 が鎖状の連句です。
般若波羅蜜より一切智性が生じ 一切智性より如来の教えが生じ 如来の教えより無量無数の衆生の煩悩の断が生じ 煩悩を断じた者に魔は入り込む隙を得ない
前句の末尾が次句の冒頭になる形で、第二章 §17 と同じ構造です。ここが章の要になります。
§1 障礙はあるか 〈V. 115〉
atha khalu āyuṣmān subhūtir bhagavantam etad avocat ——
guṇā ime bhagavaṃs teṣāṃ kulaputrāṇāṃ kuladuhitṝṇāṃ ca bhagavatā parikīrtitāḥ | kecit punar bhagavaṃs teṣām antarāyā utpatsyante? ||
evam ukte bhagavān āyuṣmantaṃ subhūtim etad avocat ——
bahūni subhūte teṣāṃ mārakarmāṇy antarāyakarāṇy utpatsyante ||
subhūtir āha ——
kiyadrūpāṇi bhagavaṃs teṣāṃ bahūni mārakarmāṇy antarāyakarāṇy utpatsyante? ||
§2 書写の座での散乱 ── 十一の魔事 〈V. 115〉
bhagavān āha ——
teṣāṃ subhūte bodhisattvānāṃ mahāsattvānāṃ prajñāpāramitāṃ bhāṣamāṇānāṃ cireṇa pratibhānam utpatsyate | idaṃ subhūte prathamaṃ mārakarma veditavyam ||
tad api ca pratibhānaṃ jāyamānam eva vikṣepsyate | idam api subhūte mārakarma veditavyam ||
te vijṛmbhamāṇā hasanta uccagghayanto likhiṣyanti | idam api subhūte mārakarma veditavyam ||
vikṣiptacittāḥ paryavāpsyanti | idam api subhūte mārakarma veditavyam ||
anyonyavijñānasamaṅgino likhiṣyanti | idam api subhūte mārakarma veditavyam ||
smṛtiṃ na pratilapsyante | idam api subhūte mārakarma veditavyam ||
parasparam upahasanto likhiṣyanti | idam api subhūte mārakarma veditavyam ||
parasparam uccagghayamānā likhiṣyanti | idam api subhūte mārakarma veditavyam ||
vikṣiptacakṣuṣo likhiṣyanti | idam api subhūte mārakarma veditavyam ||
likhatām anyonyaṃ visāmagrī bhaviṣyati | idam api subhūte mārakarma veditavyam ||
na vayam atra gādhaṃ nāsvādaṃ labhāmahe ity utthāyāsanāt prakramiṣyanti | idam api subhūte mārakarma veditavyam ||
na vayam atra vyākṛtāḥ prajñāpāramitāyām ity aprasannacittā utthāyāsanāt prakramiṣyanti | idam api subhūte mārakarma veditavyam ||
§3 我らの名がない、と立ち去る者 〈V. 115〉
na no ‘tra grāmasya vā nagarasya vā nigamasya vā nāmadheyaṃ parigṛhītaṃ yatra no janma | na no ‘tra nāma gotraṃ vā gṛhītam | na mātāpitror nāma gotraṃ vā gṛhītam | nāpi kulasya yatra no janmeti ||
te prajñāpāramitāṃ na śrotavyāṃ maṃsyante, tato ‘pakramitavyaṃ maṃsyante ||
yathā yathā ca apakramiṣyanti, tair yāvadbhiś cittotpādais tathā tathā tāvataḥ kalpān saṃsārasya punaḥ punaḥ parigrahīṣyanti, yatra taiḥ punar eva yogam āpattavyaṃ bhaviṣyati ||
tat kasmāt? imāṃ hi subhūte prajñāpāramitām aśṛṇvanto bodhisattvā mahāsattvā laukikalokottareṣu dharmeṣu na nirjāyante | idam api subhūte teṣāṃ mārakarma veditavyam ||
§4 譬喩一 ── 犬 〈V. 115–116〉
punar aparaṃ subhūte bodhisattvayānikāḥ pudgalā imāṃ prajñāpāramitāṃ sarvajñajñānasyāhārikāṃ vivarjya utsṛjya ye te sūtrāntā naiva sarvajñajñānasyāhārikās tān paryeṣitavyān maṃsyante | idam api subhūte teṣāṃ mārakarma veditavyam ||
yathā khalu punaḥ subhūte na laukikalokottareṣu śikṣitukāmā na laukikalokottareṣu dharmeṣu niryātukāmā iha prajñāpāramitāyāṃ na śikṣante | prajñāpāramitāyām aśikṣamāṇā na laukikalokottareṣu dharmeṣu niryānti ||
evaṃ te parīttabuddhayo laukikalokottarāṇāṃ yathābhūtaparijñāyā mūlaṃ prajñāpāramitāṃ vivarjya utsṛjya praśākhām adhyālambitavyāṃ maṃsyante ||
tadyathāpi nāma subhūte kukkuraḥ svāmino ‘ntikāt piṇḍāṃś chorayitvā karmakarasyāntikāt kavalaṃ paryeṣitavyaṃ manyeta, evam eva subhūte bhaviṣyanty anāgate ‘dhvani eke bodhisattvayānikāḥ pudgalāḥ, ye imāṃ prajñāpāramitāṃ sarvajñajñānasya mūlaṃ chorayitvā śākhāpatrapalālabhūte śrāvakapratyekabuddhayāne sāraṃ vṛddhatvaṃ paryeṣitavyaṃ maṃsyante | idam api subhūte teṣāṃ mārakarma veditavyam ||
tat kasya hetoḥ? na hi te ‘lpabuddhayo jñāsyanti —— prajñāpāramitā āhārikā sarvajñajñānasyeti ||
te prajñāpāramitāṃ vivarjya utsṛjya chorayitvā tato ‘nye sūtrāntā ye śrāvakabhūmim abhivadanti, pratyekabuddhabhūmim abhivadanti, tān adhikataraṃ paryavāptavyān maṃsyante | śākhāpatrapalālopamāḥ pratipannās te tathārūpā bodhisattvā veditavyāḥ ||
§5 声聞の学びと菩薩の学び 〈V. 116〉
tat kasya hetoḥ? na hi subhūte bodhisattvena mahāsattvenaivaṃ śikṣitavyaṃ yathā śrāvakayānikāḥ pratyekabuddhayānikā vā pudgalāḥ śikṣante ||
kathaṃ ca subhūte śrāvakayānikāḥ pratyekabuddhayānikā vā pudgalāḥ śikṣante? teṣāṃ subhūte evaṃ bhavati ——
ekam ātmānaṃ damayiṣyāmaḥ | ekam ātmānaṃ śamayiṣyāmaḥ | ekam ātmānaṃ parinirvāpayiṣyāmaḥ |
ity ātmadamaśamathaparinirvāṇāya sarvakuśalamūlābhisaṃskāraprayogān ārabhante ||
na khalu punaḥ subhūte bodhisattvena mahāsattvenaivaṃ śikṣitavyam ||
api tu khalu punaḥ subhūte bodhisattvena mahāsattvenaivaṃ śikṣitavyam ——
ātmānaṃ ca tathatāyāṃ sthāpayiṣyāmi sarvalokānugrahāya | sarvasattvān api tathatāyāṃ sthāpayiṣyāmi | aprameyaṃ sattvadhātuṃ parinirvāpayiṣyāmīti ||
sarvakuśalamūlābhisaṃskāraprayogā bodhisattvena mahāsattvenaivam ārabdhavyāḥ, na ca tair mantavyam ||
§6 譬喩二 ── 象 〈V. 116〉
tadyathāpi nāma subhūte kaścid eva puruṣo hastinam apaśyan hastino varṇasaṃsthāne paryeṣeta | so ‘ndhakāre hastinaṃ labdhvā yena prakāśaṃ tenopanidhyāyeta | tenopanidhyāyan hastipadaṃ paryeṣitavyaṃ manyeta | hastipadāc ca hastino varṇasaṃsthāne grahītavye manyeta ||
tat kiṃ manyase subhūte api nu sa paṇḍitajātīyaḥ puruṣo bhavet? ||
subhūtir āha —— no hīdaṃ bhagavan ||
bhagavān āha —— evam eva subhūte tathārūpās te bodhisattvayānikāḥ pudgalā veditavyāḥ, ya imāṃ prajñāpāramitām ajānānā aparipṛcchantas tāṃ chorayitvā anuttarāṃ samyaksaṃbodhim abhisaṃboddhukāmā ye te sūtrāntāḥ śrāvakabhūmim abhivadanti, pratyekabuddhabhūmim abhivadanti, tān paryeṣitavyān maṃsyante | idam api subhūte teṣāṃ mārakarma veditavyam ||
§7 譬喩三 ── 大海と牛の蹄跡 〈V. 116〉
tadyathāpi nāma subhūte ratnārthikaḥ puruṣo mahāsamudraṃ dṛṣṭvā nāvagāheta, ratnāni na nidhyāyet nādhyālambeta | sa ratnahetor goṣpadaṃ paryeṣitavyaṃ manyeta | sa goṣpadodakena mahāsamudraṃ samīkartavyaṃ manyeta ||
tat kiṃ manyase subhūte api nu sa paṇḍitajātīyaḥ puruṣo veditavyaḥ? ||
subhūtir āha —— no hīdaṃ bhagavan ||
bhagavān āha —— evam eva subhūte tathārūpās te bodhisattvayānikāḥ pudgalā veditavyāḥ, ya imāṃ gambhīrāṃ prajñāpāramitāṃ labdhvāpy anavagāhamānā avijānantas takṣyanti | ye ca sūtrāntāḥ śrāvakabhūmim abhivadanti, pratyekabuddhabhūmim abhivadanti alpotsukavihāritayā tān paryeṣitavyān maṃsyante ||
yatra bodhisattvayānaṃ na saṃvarṇyate, kevalam ātmadamaśamathaparinirvāṇam eva ity api pratisaṃlayanam iti |
srotaāpattiphalaṃ prāpnuyām iti | sakṛdāgāmiphalam iti | anāgāmiphalam iti | arhattvaṃ prāpnuyām iti | pratyekabodhiṃ prāpnuyām iti | dṛṣṭa eva dharme anupādāya āsravebhyaś cittaṃ vimocya parinirvāpayāmīti |
idam ucyate śrāvakapratyekabuddhabhūmipratisaṃyuktam iti ||
nātra bodhisattvair mahāsattvair evaṃ cittam utpādayitavyam ||
tat kasya hetoḥ? mahāyānasaṃprasthitā hi subhūte bodhisattvā mahāsattvā mahāsaṃnāhasaṃnaddhā bhavanti | na taiḥ kadācid alpotsukatāyāṃ cittam utpādayitavyam ||
tat kasya hetoḥ? lokapariṇāyakā hi bhavanti te satpuruṣā lokārthakarāḥ | tasmāt tair nityakālaṃ satatasamitaṃ ṣaṭpāramitāsu śikṣitavyam ||
§8 未熟の菩薩 〈V. 116–117〉
ye ca khalu punaḥ subhūte aparipakvakuśalamūlāḥ parīttakubuddhikā mṛdukādhyāśayā bodhisattvayānikāḥ pudgalāḥ, te ṣaṭpāramitāpratisaṃyuktān sūtrāntān ajānānā anavabuddhyamānā imāṃ prajñāpāramitāṃ chorayitvā ye te sūtrāntāḥ śrāvakapratyekabuddhabhūmim abhivadanti, tān paryeṣitavyān maṃsyante | idam api subhūte mārakarma veditavyaṃ teṣāṃ tathārūpāṇāṃ bodhisattvayānikānāṃ pudgalānām ||
§9 譬喩四 ── 宮殿の工匠 〈V. 117〉
tadyathāpi nāma subhūte palagaṇḍo vā palagaṇḍāntevāsī vā vaijayantasya prāsādasya pramāṇena prāsādaṃ kartukāmo nirmātukāmaḥ syāt | sa sūryācandramasor vimānapramāṇaṃ maṇḍalaṃ paryeṣeta | paryeṣamāṇaḥ sa sūryācandramasor vimānaṃ paśyet | sa tataḥ pramāṇaṃ grahītavyaṃ manyate ||
tat kiṃ manyase subhūte vaijayantaprāsādapramāṇaṃ prāsādaṃ kartukāmena nirmātukāmena sūryācandramasor vimānāt pramāṇaṃ grahītavyaṃ bhavati? ||
subhūtir āha —— no hīdaṃ bhagavan ||
bhagavān āha —— evam eva subhūte bhaviṣyanty anāgate ‘dhvani eke bodhisattvayānikāḥ pudgalāḥ, ye
prajñāpāramitāṃ śrutvā prajñāpāramitāṃ labdhvā prajñāpāramitāṃ riñcitvā prajñāpāramitām utsṛjya
śrāvakapratyekabuddhabhūmipratisaṃyuktaiḥ sūtrāntaiḥ sarvajñatāṃ paryeṣitavyāṃ maṃsyante, ye te sūtrāntā evam abhivadanti ——
ekam ātmānaṃ damayiṣyāmaḥ | ekam ātmānaṃ śamayiṣyāmaḥ | ekam ātmānaṃ parinirvāpayiṣyāma iti ||
kevalam ātmadamaśamathaparinirvāṇam evopanayanti, tathārūpān sūtrāntān paryeṣyante, tathā ca śikṣitavyaṃ maṃsyante ||
tat kiṃ manyase subhūte api nu te paṇḍitajātīyā bodhisattvā veditavyāḥ? ||
subhūtir āha —— no hīdaṃ bhagavan ||
bhagavān āha —— idam api subhūte teṣāṃ mārakarma veditavyam ||
§10 譬喩五 ── 転輪王と辺境の王 〈V. 117〉
tadyathāpi nāma subhūte kaścid eva puruṣo rājānaṃ ca cakravartinaṃ bhraṣṭukāmo bhavet, sa rājānaṃ cakravartinaṃ paśyet | dṛṣṭvā ca īdṛśo rājā cakravartī varṇena saṃsthānena tejasā ṛddhyā ceti nimittaṃ gṛhītvā koṭṭarājaṃ paśyet | sa tasya koṭṭarājasya varṇaṃ saṃsthānaṃ teja ṛddhiṃ ca nimittaṃ ca gṛhītvā apratibalo viśeṣagrahaṇaṃ prati evaṃ vadet —— īdṛśa eva sa rājā cakravartī varṇena saṃsthānena tejasā ṛddhyā ca nimittena ceti ||
tat kiṃ manyase subhūte api nu sa paṇḍitajātīyaḥ puruṣo veditavyo yaś cakravartinaṃ koṭṭarājena samīkartavyaṃ manyeta? ||
subhūtir āha —— no hīdaṃ bhagavan ||
bhagavān āha —— evam eva subhūte bhaviṣyanty anāgate ‘dhvani eke bodhisattvayānikāḥ pudgalāḥ, ya imāṃ prajñāpāramitāṃ śrutvā prajñāpāramitāṃ labdhvā prajñāpāramitāṃ riñcitvā prajñāpāramitām utsṛjya śrāvakapratyekabuddhabhūmipratisaṃyuktaiḥ sūtrāntaiḥ sarvajñatāṃ paryeṣitavyāṃ maṃsyante | idam api subhūte teṣāṃ mārakarma veditavyam ||
§11 方便善巧 ── 他の経典では成就が遅い 〈V. 117–118〉
na khalu punar ahaṃ subhūte ebhir evaṃrūpaiḥ śrāvakapratyekabuddhabhūmipratisaṃyuktaiḥ sūtrāntair bodhisattvasya mahāsattvasya sarvajñatāṃ paryeṣitavyāṃ vadāmi ||
api tu khalu punaḥ subhūte yat tathāgatena prajñāpāramitāyāṃ bodhisattvānāṃ mahāsattvānām upāyakauśalyam ākhyātam, tatrāśikṣitvā bodhisattvo mahāsattvo na niryāsyaty anuttarāyāṃ samyaksaṃbodhau ||
tat kasya hetoḥ? dhandhako hy anyeṣu sūtrānteṣu bodhisattvasamudāgamaḥ ||
tasmāt tarhi subhūte tathāgata enām anuśaṃsāṃ prajñāpāramitāyāṃ paśyann anekaparyāyeṇa bodhisattvān mahāsattvān asyāṃ prajñāpāramitāyāṃ
saṃdarśayati samādāpayati samuttejayati saṃpraharṣayati saṃniveśayati pratiṣṭhāpayati ——
evaṃ bodhisattvā mahāsattvā avinivartanīyā bhaveyur anuttarāyāḥ samyaksaṃbodher iti ||
tat kiṃ manyase subhūte api nu paṇḍitajātīyās te bodhisattvāḥ pratibhānti, ye avinivartanīyayānaṃ mahāyānam avāpya samāsādya punar eva tad vivarjya vivartya hīnayānaṃ paryeṣitavyaṃ maṃsyante? ||
subhūtir āha —— no hīdaṃ bhagavan ||
§12 譬喩六 ── 百味の食と粗飯 〈V. 118〉
bhagavān āha ——
tadyathāpi nāma subhūte bubhukṣitaḥ puruṣaḥ śatarasaṃ bhojanaṃ labdhvā hitavipākaṃ sukhavipākaṃ yāvad āyuḥparyantaṃ kṣutpipāsānivartakam, tad apāsya ṣaṣṭikodanaṃ paryeṣitavyaṃ manyeta | ṣaṣṭikodanaṃ labdhvā śatarasaṃ bhojanam utsṛjya vivarjya taṃ ṣaṣṭikodanaṃ paribhoktavyaṃ manyeta ||
tat kiṃ manyase subhūte api nu sa puruṣaḥ paṇḍitajātīyo bhavet? ||
subhūtir āha —— no hīdaṃ bhagavan ||
bhagavān āha —— evam eva subhūte bhaviṣyanty anāgate ‘dhvani eke bodhisattvāḥ, ya imāṃ prajñāpāramitāṃ śrutvā prajñāpāramitāṃ labdhvā
prajñāpāramitāṃ riñciṣyanti | prajñāpāramitām utsrakṣyanti | prajñāpāramitāṃ chorayiṣyanti | prajñāpāramitāṃ dūrīkariṣyanti |
prajñāpāramitāṃ riñcitvā prajñāpāramitām utsṛjya prajñāpāramitāṃ chorayitvā prajñāpāramitāṃ dūrīkṛtya
tataḥ śrāvakapratyekabuddhayānapratisaṃyuktān sūtrāntān paryeṣitavyān maṃsyante ||
ye te sūtrāntāḥ śrāvakapratyekabuddhabhūmim abhivadanti, taiḥ sarvajñatāṃ paryeṣitavyāṃ maṃsyante ||
tat kiṃ manyase subhūte api nu paṇḍitajātīyās te bodhisattvā veditavyāḥ? ||
subhūtir āha —— no hīdaṃ bhagavan ||
bhagavān āha —— idam api subhūte teṣāṃ mārakarma veditavyam ||
§13 譬喩七 ── 無価の摩尼 〈V. 118〉
tadyathāpi nāma subhūte kaścid eva puruṣo ‘narghyaṃ maṇiratnaṃ labdhvā alpārghyeṇa alpasāreṇa maṇiratnena sārdhaṃ samīkartavyaṃ manyeta ||
tat kiṃ manyase subhūte api nu sa paṇḍitajātīyaḥ puruṣo veditavyaḥ? ||
subhūtir āha —— no hīdaṃ bhagavan ||
bhagavān āha —— evam eva subhūte bhaviṣyanty anāgate ‘dhvani eke bodhisattvayānikāḥ pudgalāḥ, ya idaṃ gambhīraṃ prabhāsvaraṃ prajñāpāramitāratnaṃ labdhvā śrutvā śrāvakapratyekabuddhayānena samīkartavyaṃ maṃsyante, śrāvakapratyekabuddhabhūmau ca sarvajñatām upāyakauśalyaṃ ca paryeṣitavyaṃ maṃsyante ||
tat kiṃ manyase subhūte api nu paṇḍitajātīyās te bodhisattvā veditavyāḥ? ||
subhūtir āha —— no hīdaṃ bhagavan ||
bhagavān āha —— idam api subhūte teṣāṃ bodhisattvānāṃ mahāsattvānāṃ mārakarma veditavyam ||
§14 弁才の氾濫 〈V. 118〉
punar aparaṃ subhūte asyāṃ gambhīrāyāṃ prajñāpāramitāyāṃ
bhāṣyamāṇāyāṃ deśyamānāyām upadiśyamānāyām uddiśyamānāyām udgṛhyamāṇāyāṃ vācyamānāyāṃ svādhyāyamānāyām antaśo likhyamānāyām api
bahūni pratibhānāny utpatsyante, yāni cittavikṣepaṃ kariṣyanti | idam api subhūte teṣāṃ bodhisattvānāṃ mahāsattvānāṃ mārakarma veditavyam ||
§15 般若波羅蜜は書きうるか 〈V. 118〉
evam ukte āyuṣmān subhūtir bhagavantam etad avocat ——
śakyā punar bhagavan prajñāpāramitā likhitum? ||
bhagavān āha ——
no hīdaṃ subhūte | ye kecit subhūte prajñāpāramitāṃ lipyakṣarair likhitvā prajñāpāramitā likhiteti maṃsyante, asatīti vā akṣareṣu prajñāpāramitām abhinivekṣyante, anakṣareti vā, idam api subhūte teṣāṃ mārakarma veditavyam ||
§16 四十余の作意 〈V. 119〉
punar aparaṃ subhūte prajñāpāramitāyāṃ likhyamānāyāṃ
deśamanasikārā utpatsyante | grāmanagaranigamajanapadarāṣṭrarājadhānīmanasikārā utpatsyante | udyānamanasikārā utpatsyante | gurumanasikārā utpatsyante | ākhyānamanasikārā utpatsyante | cauramanasikārā utpatsyante | gulmasthānamanasikārā utpatsyante | viśikhāmanasikārā utpatsyante | śibikāmanasikārā utpatsyante | sukhamanasikārā utpatsyante | duḥkhamanasikārā utpatsyante | bhayamanasikārā utpatsyante | strīmanasikārā utpatsyante | puruṣamanasikārā utpatsyante | napuṃsakamanasikārā utpatsyante | priyāpriyavyatyastamanasikārā utpatsyante | mātāpitṛpratisaṃyuktā manasikārā utpatsyante | bhrātṛbhaginīpratisaṃyuktā manasikārā utpatsyante | mitrabāndhavasālohitāmātyapratisaṃyuktā manasikārā utpatsyante | prajāpatiputraduhitṛpratisaṃyuktā manasikārā utpatsyante | gṛhabhojanapānapratisaṃyuktā manasikārā utpatsyante | cailamanasikārā utpatsyante | śayanāsanamanasikārāḥ | jīvitamanasikārāḥ | itikartavyatāmanasikārāḥ | rāgamanasikārāḥ | dveṣamanasikārāḥ | mohamanasikārāḥ | ṛtumanasikārāḥ | sukālamanasikārāḥ | duṣkālamanasikārāḥ | gītamanasikārāḥ | vādyamanasikārāḥ | nṛtyamanasikārāḥ | kāvyanāṭaketihāsamanasikārāḥ | śāstramanasikārāḥ | vyavahāramanasikārāḥ | hāsyamanasikārāḥ | lāsyamanasikārāḥ | śokamanasikārāḥ | āyāsamanasikārāḥ | ātmamanasikārāḥ ||
ity etāṃś cānyāṃś ca subhūte manasikārān māraḥ pāpīyān upasaṃhariṣyati asyāṃ prajñāpāramitāyāṃ
bhāṣyamāṇāyāṃ deśyamānāyām upadiśyamānāyām udgṛhyamāṇāyāṃ vācyamānāyām uddiśyamānāyāṃ svādhyāyamānāyām antaśo likhyamānāyām
antarāyaṃ kariṣyati, cittavikṣepaṃ kariṣyati bodhisattvānāṃ mahāsattvānām ||
tatra bodhisattvena mahāsattvena mārakarmāṇi boddhavyāni | buddhvā ca vivarjayitavyāni ||
§17 王の作意、火の作意 〈V. 119〉
punar aparaṃ subhūte utpatsyante
rājamanasikārāḥ | kumāramanasikārāḥ | hastimanasikārāḥ | aśvamanasikārāḥ | rathamanasikārāḥ | gulmadarśanamanasikārāḥ |
idam api subhūte teṣāṃ mārakarma veditavyam ||
punar aparaṃ subhūte utpatsyante
agnimanasikārāḥ | icchāmanasikārāḥ | dhanadhānyasamṛddhimanasikārāḥ |
idam api subhūte bodhisattvānāṃ mahāsattvānāṃ mārakarma veditavyam ||
§18 利養の障礙 〈V. 119–120〉
punar aparaṃ subhūte bodhisattvānāṃ mahāsattvānām utpatsyante lābhasatkāracīvarapiṇḍapātaśayanāsanaglānapratyayabhaiṣajyapariṣkārāṇām antarāyā imāṃ prajñāpāramitāṃ
bhāṣamāṇānāṃ deśayatām upadiśatām uddiśatāṃ svādhyāyatām antaśo likhatāṃ
lābhasatkāraślokasvādāś cittotpīḍā vā | idam api subhūte bodhisattvair mahāsattvair mārakarma veditavyam ||
etāni taiḥ sarvāṇi mārakarmāṇi boddhavyāni, buddhvā ca vivarjayitavyāni ||
§19 比丘の姿の魔 ── 声聞地の経典を勧む 〈V. 120〉
punar aparaṃ subhūte bodhisattvānāṃ mahāsattvānām imāṃ prajñāpāramitāṃ
bhāṣamāṇānāṃ deśayatām upadiśatām uddiśatāṃ svādhyāyatām antaśo likhatāṃ
ye te gambhīrā gambhīrāḥ sūtrāntā bhaviṣyanti śrāvakapratyekabuddhabhūmipratisaṃyuktāḥ, tān māraḥ pāpīyān bhikṣuveṣeṇopasaṃkramya upasaṃhariṣyati ——
iha śikṣasva | idaṃ likha | idam uddiśa | idaṃ svādhyāya | itaḥ sarvajñatā niṣpatsyate iti ||
na khalu punaḥ subhūte bodhisattvena mahāsattvena upāyakuśalena tebhyaḥ spṛhotpādayitavyā ||
tat kasya hetoḥ? kiṃ cāpi subhūte teṣu sūtrānteṣu śūnyatānimittāpraṇihitāni bhāṣitāni, na khalu punar upāyakauśalyaṃ tatra bodhisattvānāṃ mahāsattvānām ākhyātam ||
tatra ye ‘nabhijñā bhaviṣyanti bodhisattvā upāyakauśalyajñānaviśeṣasya, te imāṃ gambhīrāṃ prajñāpāramitāṃ riñcitavyāṃ maṃsyante | te imāṃ gambhīrāṃ prajñāpāramitāṃ riñcitvā śrāvakapratyekabuddhabhūmipratisaṃyukteṣu sūtrānteṣu upāyakauśalyaṃ paryeṣitavyaṃ maṃsyante | idam api subhūte bodhisattvena mahāsattvena mārakarma veditavyam ||
§20 説く者と聞く者の不和 ── 十組 〈V. 120–121〉
一 ── 聞き手は熱心、説き手は倦む
punar aparaṃ subhūte dhārmaśravaṇikaś chandiko bhaviṣyati prajñāpāramitām udgrahītukāmaḥ, dharmabhāṇakaś ca kilāsī bhaviṣyati na dharmaṃ deśayitukāmaḥ | idam api subhūte bodhisattvena mahāsattvena visāmagrīmārakarma veditavyam ||
二 ── 説き手は倦まず、聞き手は倦み、また多忙
punar aparaṃ subhūte dharmabhāṇakaś ca akilāsī bhaviṣyati prajñāpāramitāṃ dātukāmaḥ, dhārmaśravaṇikaś ca kilāsī vā bahukṛtyo vā bhaviṣyati | idam api subhūte bodhisattvena mahāsattvena visāmagrīmārakarma veditavyam ||
三 ── 聞き手は聡明、説き手は他方へ去る
punar aparaṃ subhūte dhārmaśravaṇikaś chandiko bhaviṣyati prajñāpāramitām
udgrahītukāmo dhārayitukāmo vācayitukāmaḥ paryavāptukāmaḥ pravartayitukāmo ’ntaśo likhitukāmo ‘pi bhaviṣyati,
gatimāṃś ca matimāṃś ca smṛtimāṃś ca bhaviṣyati | dharmabhāṇakaś cānyad deśāntaraṃ kṣepsyate noddhaṭṭitajño vā na vā vipañcitajñaḥ, anabhijño vā bhaviṣyati ||
iyam api subhūte tatra visāmagrī bhaviṣyati prajñāpāramitāyāṃ
bhāṣyamāṇāyāṃ deśyamānāyām upadiśyamānāyām uddiśyamānāyāṃ svādhyāyamānāyāṃ śikṣyamāṇāyām antaśo likhyamānāyām |
idam api subhūte bodhisattvena mahāsattvena visāmagrīmārakarma veditavyam ||
四 ── 説き手は聡明、聞き手は他方へ発つ
punar aparaṃ subhūte dharmabhāṇakaś ca akilāsī bhaviṣyaty abhijño dātukāmo vācayitukāma imāṃ prajñāpāramitām, dhārmaśravaṇikaś ca deśāntaraṃ prasthito bhaviṣyati noddhaṭṭitajño vā na vā vipañcitajño ‘nabhijño vā bhaviṣyati | idam api subhūte bodhisattvena mahāsattvena visāmagrīmārakarma veditavyam ||
五 ── 説き手は財を重んじ、聞き手は少欲
punar aparaṃ subhūte dharmabhāṇakaś ca āmiṣaguruko lābhasatkāracīvaraguruko bhaviṣyati | dhārmaśravaṇikaś ca alpecchaḥ saṃtuṣṭaḥ pravivikto ‘rthaṃ vā na dātukāmo bhaviṣyati | iyam api subhūte tatra visāmagrī bhaviṣyati prajñāpāramitāyāṃ śikṣyamāṇāyāṃ likhyamānāyām | idam api subhūte bodhisattvena mahāsattvena mārakarma veditavyam ||
六 ── 聞き手は信あり、説き手は信なし
punar aparaṃ subhūte dhārmaśravaṇikaś ca śrāddho bhaviṣyati imāṃ prajñāpāramitāṃ śrotukāmo ‘rtham avaboddhukāmo ‘rthaṃ dātukāmo ‘rthaṃ parityaktukāmaḥ | dharmabhāṇakaś ca aśrāddho bhaviṣyati alpeccho vā na vā bhāṣitukāmaḥ | ato ‘pi subhūte visāmagrīmārakarma veditavyam ||
七 ── 説き手にその経が現れず
punar aparaṃ subhūte dhārmaśravaṇikaś ca śrāddho bhaviṣyati śrotukāmo ‘rtham avaboddhukāmaḥ | dharmabhāṇakasya ca tāni sūtrāṇi dharmāntarāyikatayā na saṃbhaviṣyanti nāvatariṣyanti | ato ‘pi subhūte dhārmaśravaṇikasyāprāptadharmabhāṇinaḥ prativāṇī bhaviṣyati ||
iyam api subhūte tatra visāmagrī bhaviṣyati prajñāpāramitām
udgṛhṇatāṃ dhārayatāṃ vācayatāṃ paryavāpnuvatāṃ pravartayatām antaśo likhatām |
idam api subhūte bodhisattvena mahāsattvena mārakarma veditavyam ||
八 ── 説き手は説かんとし、聞き手に意なし
punar aparaṃ subhūte dharmabhāṇakaś ca bhāṣitukāmo bhaviṣyati | dhārmaśravaṇikaś ca acchandiko bhaviṣyati śravaṇāya | iyam api subhūte tatra visāmagrī bhaviṣyati prajñāpāramitām
udgrahītuṃ dhārayituṃ vācayituṃ paryavāptuṃ pravartayitum antaśo likhitum |
idam api subhūte bodhisattvena mahāsattvena mārakarma veditavyam ||
九 ── 聞き手を眠りと身の重さが襲う
punar aparaṃ subhūte dhārmaśravaṇiko middhaguruko bhaviṣyati, kāyaguruko bhaviṣyati | sa tena middhagurukatvena samanvāgataḥ kāyaklamathena samanvāgato na śrotukāmo bhaviṣyati | dharmabhāṇakaś ca bhāṣitukāmo bhaviṣyati | idam api subhūte bodhisattvena mahāsattvena visāmagrīmārakarma veditavyam ||
十 ── 説き手を眠りと身の重さが襲う
punar aparaṃ subhūte dharmabhāṇako middhaguruko bhaviṣyati, kāyaguruko bhaviṣyati | sa tena middhagurukatvena samanvāgataḥ kāyaklamathena samanvāgato na bhāṣitukāmo bhaviṣyati | dhārmaśravaṇikaś ca śrotukāmo bhaviṣyati | iyam api subhūte tatra visāmagrī bhaviṣyati likhanāya vācanāya paryavāptaye vā | idam api subhūte bodhisattvena mahāsattvena mārakarma veditavyam ||
§21 悪趣の苦を説く者 〈V. 121〉
punar aparaṃ subhūte prajñāpāramitāyāṃ likhyamānāyāṃ bhāṣyamāṇāyāṃ śikṣyamāṇāyāṃ kaścid eva tatrāgatya
nirayāṇām avarṇaṃ bhāṣiṣyate | tiryagyoner avarṇaṃ bhāṣiṣyate | pretaviṣayasyāvarṇaṃ bhāṣiṣyate | asurakāyānām avarṇaṃ bhāṣiṣyate ——
evaṃduḥkhā nirayāḥ | evaṃduḥkhā tiryagyoniḥ | evaṃduḥkhaḥ pretaviṣayaḥ | evaṃduḥkhā āsurāḥ kāyāḥ | evaṃduḥkhāḥ saṃskārāḥ |
ihaiva duḥkhasyāntaḥ karaṇīya iti | idam api subhūte bodhisattvena mahāsattvena visāmagrīmārakarma veditavyam ||
§22 天の楽を説き、厭離へ導く者 〈V. 121〉
punar aparaṃ subhūte prajñāpāramitāyāṃ likhyamānāyāṃ bhāṣyamāṇāyāṃ śikṣyamāṇāyāṃ vā kaścid eva tatrāgatya devānāṃ varṇaṃ bhāṣiṣyate ——
evaṃsukhitā devāḥ | evaṃsukhāḥ svargāḥ | evaṃ kāmadhātau kāmāḥ sevitavyāḥ | evaṃ rūpadhātau dhyānāni samāpattavyāni | evam ārūpyadhātau tatsamāpattayaḥ samāpattavyāḥ |
tad api ca sarvaṃ prajñayā vimṛśya sarvaiva duḥkhopapattir iti ||
uktaṃ hīdaṃ bhagavatā —— acchaṭāsaṃghātamātrakam apy ahaṃ bhikṣavo bhavābhinirvṛttiṃ na varṇayāmi |
sarvaṃ hi saṃskṛtam anityaṃ | sarvaṃ bhayāvagataṃ duḥkhaṃ | sarvaṃ traidhātukaṃ śūnyaṃ | sarvadharmā anātmānaḥ ||
tad evaṃ sarvam aśāśvatam anityaṃ duḥkhaṃ vipariṇāmadharmakaṃ viditvā paṇḍitair
ihaiva srotaāpattiphalaṃ prāptavyam | sakṛdāgāmiphalam | anāgāmiphalam | ihaivārhattvaṃ prāptavyam |
mā no bhūyas tābhiḥ saṃpattivipattibhir duḥkhabhūyiṣṭhābhiḥ samavadhānaṃ bhūd iti ||
tatraike bodhisattvāḥ saṃvegam āpatsyante | idam api subhūte bodhisattvena mahāsattvena visāmagrīmārakarma veditavyam ||
§23 独居を好む説法者 ── 従う者にのみ与う 〈V. 121–122〉
punar aparaṃ subhūte ye ‘pi te bhikṣavo dharmabhāṇakāḥ, te ekākitābhiratā bhaviṣyanti | ye ‘pi dhārmaśravaṇikās te ‘pi parṣadgurukā bhaviṣyanti | te ‘pi dharmabhāṇakā evaṃ vakṣyanti ——
ye mām anuvartsyanti, tebhyo ‘ham imāṃ prajñāpāramitāṃ dāsyāmi | ye māṃ nānuvartsyanti, tebhyo na dāsyāmīti ||
evaṃ te kulaputrāḥ kuladuhitaraś ca arthikatayā chandikatayā dharmagauraveṇa taṃ dharmabhāṇakam anuvartsyanti, na cāvakāśaṃ dāsyanti, sa ca dharmabhāṇaka āmiṣakiṃcitkābhilāṣī, te ca na dātukāmāḥ ||
sa ca tena tena gamiṣyati, yena yena durbhikṣaś ca ayogakṣemaś ca jīvitāntarāyaś ca bhaviṣyati | te ca dhārmaśravaṇikāḥ parebhyaḥ śroṣyanti —— asau pradeśo durbhikṣaś ca ayogakṣemaś ca | tasmiṃś ca pradeśe jīvitāntarāyo bhaved iti ||
sa ca dharmabhāṇakas tān kulaputrān evam abhivyāhariṣyati —— amuṣmin kulaputrāḥ pradeśe durbhikṣabhayam | kaccit kulaputrā yūyam āgamiṣyatha mā paścād vipratisāriṇo bhaviṣyatha durbhikṣabhayaṃ praviṣṭāḥ? ||
evaṃ te tena dharmabhāṇakena sūkṣmeṇopāyena pratikṣepsyate | te ca nirviṇṇarūpā evaṃ jñāsyanti —— pratyākhyānanimittāny etāni, naitāni dātukāmatānimittānīti ||
nāyaṃ dātukāma iti viditvā nānuvartsyanti ||
iyam api subhūte tatra visāmagrī bhaviṣyati prajñāpāramitāyāṃ
likhyamānāyāṃ śikṣyamāṇāyāṃ deśyamānāyām upadiśyamānāyām uddiśyamānāyāṃ svādhyāyamānāyām |
idam api subhūte bodhisattvena mahāsattvena mārakarma veditavyam ||
§24 危険な道へ誘う説法者 〈V. 122〉
punar aparaṃ subhūte dharmabhāṇako yena jantubhayaṃ yena vyālabhayaṃ yenāmanuṣyabhayaṃ tena saṃprasthito bhaviṣyati | sa tena caran viharan yena vyālakāntāraṃ sarīsṛpakāntāraṃ corakāntāraṃ pānīyakāntāraṃ durbhikṣakāntāraṃ tena prakramiṣyati ||
sa tān dhārmaśravaṇikān evaṃ vakṣyati —— yat khalu kulaputrā jānīdhvaṃ yasmin pradeśe
jantubhayaṃ vyālabhayaṃ kravyādabhayaṃ sarīsṛpakāntāraṃ corakāntāraṃ pānīyakāntāraṃ durbhikṣakāntāraṃ
tena vayaṃ saṃprasthitāḥ | jānīdhvaṃ kulaputrāḥ —— śakyatha yūyam etāni duḥkhāni pratyanubhavitum? ||
evaṃ tān sūkṣmeṇopāyena pratyākhyāsyati | tatas te nirvetsyante | nirviṇṇāḥ santo nānuvartsyanti | te punar eva pratyudāvartsyante ||
ayam api subhūte prajñāpāramitāyām antarāya utpatsyate uddiśyamānāyāḥ svādhyāyamānāyā yāval likhyamānāyāḥ | idam api subhūte bodhisattvena mahāsattvena visāmagrīmārakarma veditavyam ||
§25 檀越の家を重んじる説法者 〈V. 122〉
punar aparaṃ subhūte dharmabhāṇako bhikṣur mitrakulabhikṣādakulaguruko bhaviṣyati | sa tayā mitrakulabhikṣādakulagurukatayā abhīkṣṇaṃ mitrakulabhikṣādakulāny avalokayitavyāny upasaṃkramitavyāni maṃsyate | sa tayā abhīkṣṇāvalokanatayā bahukṛtyatayā tān dhārmaśravaṇikān pratyākhyāsyati ——
asti tāvan me kiṃcid avalokayitavyam | asti tāvan mamopasaṃkramitavyam iti ||
iyam api subhūte tatra visāmagrī bhaviṣyati prajñāpāramitāyāṃ likhyamānāyāṃ paryavāpyamāṇāyām | idam api subhūte bodhisattvena mahāsattvena mārakarma veditavyam ||
§26 総括 ── 十一の否定 〈V. 122〉
ここから連禱が十一項になります。
iti hi subhūte māraḥ pāpīyāṃs tais taiḥ prakārais tathā tathā ceṣṭiṣyate, yathemāṃ prajñāpāramitāṃ
na kaścid udgrahīṣyati | na dhārayiṣyati | na vācayiṣyati | na paryavāpsyati | na pravartayiṣyati | na deśayiṣyati | nopadekṣyati | noddekṣyati | na svādhyāsyati | na lekhayiṣyati | na likhiṣyati ||
tasmāt tarhi subhūte yāvanto ‘ntarāyā visāmagryāṃ saṃvartante, tāni sarvāṇi bodhisattvena mahāsattvena mārakarmāṇīti boddhavyāni, buddhvā ca vivarjayitavyānīti ||
§27 なぜ魔はかくも努むるか ── 鎖状の四句 〈V. 122–123〉
evam ukte āyuṣmān subhūtir bhagavantam etad avocat ——
kim atra bhagavan kāraṇaṃ yad iha māraḥ pāpīyān evaṃ mahāntam udyogam āpatsyate? tathā tathā copāyena ceṣṭiṣyate, yathemāṃ prajñāpāramitāṃ
na kaścid udgrahīṣyati | na dhārayiṣyati | na vācayiṣyati | na paryavāpsyati | na pravartayiṣyati | na deśayiṣyati | nopadekṣyati | noddekṣyati | na svādhyāsyati | na lekhayiṣyati | na likhiṣyati? ||
evam ukte bhagavān āyuṣmantaṃ subhūtim etad avocat ——
prajñāpāramitānirjātā hi subhūte buddhānāṃ bhagavatāṃ sarvajñatā | sarvajñatānirjātaṃ ca tathāgataśāsanam | tathāgataśāsananirjātaṃ ca aprameyāṇām asaṃkhyeyānāṃ sattvānāṃ kleśaprahāṇam | prahīṇakleśānāṃ ca māraḥ pāpīyān avatāraṃ na labhate | alabhamāno duḥkhārto durmanāḥ śokaśalyaparigato bhavati ||
ataḥ sa prajñāpāramitāyāṃ likhyamānāyāṃ paryavāpyamāṇāyāṃ mahatā saṃvegena mahāntam udyogam āpadyate | sa mahatodyogena tathā tathopāyena ceṣṭate, yathā na kaścid imāṃ prajñāpāramitāṃ likhed vā paryavāpnuyād veti ||
§28 沙門の姿の魔 ── 疑を入れる 〈V. 123〉
punar aparaṃ subhūte māraḥ pāpīyān śramaṇaveṣeṇāgatya bhedaṃ prakṣepsyati | evaṃ ca navayānasaṃprasthitāḥ kulaputrā vivecayiṣyanti ——
naiṣā prajñāpāramitā yām āyuṣmantaḥ śṛṇvanti | yathā punar mama sūtrāgataṃ sūtraparyāpannam, iyaṃ sā prajñāpāramitā ||
ity evaṃ subhūte māraḥ pāpīyān saṃśayaṃ prakṣepsyati ||
evaṃ ca punaḥ subhūte māraḥ pāpīyān śramaṇaveṣeṇāgatya bhedaṃ prakṣipya navayānasaṃprasthitān bodhisattvān
alpabuddhikān mandabuddhikān parīttabuddhikān andhīkṛtān avyākṛtān
anuttarāyāṃ samyaksaṃbodhau saṃśayaṃ pātayiṣyati ||
te saṃśayaprāptā imāṃ prajñāpāramitāṃ
nodgrahīṣyanti | na dhārayiṣyanti | na vācayiṣyanti | na paryavāpsyanti | na pravartayiṣyanti | na deśayiṣyanti | nopadekṣyanti | noddekṣyanti | na svādhyāsyanti | na lekhayiṣyanti | na likhiṣyanti |
idam api subhūte bodhisattvena mahāsattvena mārakarma veditavyam ||
§29 仏の姿の魔 〈V. 123〉
punar aparaṃ subhūte māraḥ pāpīyān bhikṣūn nirmāya buddhaveṣeṇāgatya evaṃ mārakarmopasaṃhariṣyati ——
yo bodhisattvo gambhīreṣu dharmeṣu carati, sa bhūtakoṭiṃ sākṣātkaroti | sa śrāvako bhavati, na bodhisattvo yathāyaṃ bodhisattva iti |
idam api subhūte bodhisattvena mahāsattvena mārakarma veditavyam ||
§30 精進・念・正知 〈V. 123〉
evaṃ subhūte māraḥ pāpīyān evamādikāni subahūny anyāny api mārakarmāṇy utpādayiṣyati asyāṃ prajñāpāramitāyāṃ likhyamānāyāṃ paryavāpyamāṇāyām ||
tāni bodhisattvena mahāsattvena boddhavyāni | buddhvā ca vivarjayitavyāni | na bhaktavyāni | ārabdhavīryeṇa smṛtimatā saṃprajānatā ca bhavitavyam ||
§31 須菩提 ── 大宝には敵が多い 〈V. 123–124〉
evam ukte āyuṣmān subhūtir bhagavantam etad avocat ——
evam etad bhagavan, evam etat sugata | yāni tāni bhagavan mahāratnāni, tāni bahupratyarthikāni bhavanti ||
tat kasya hetoḥ? yad uta durlabhatvān mahārghatvāc ca | agrāṇi hi tāni bhagavan bhavanti | tasmāt tāni ca bahupratyarthikāni bhavanti ||
evam eva bhagavan asyāḥ prajñāpāramitāyāḥ prāyeṇa bahavo ‘ntarāyā utpatsyante ||
tatra ye ‘ntarāyavaśena kusīdā bhaviṣyanti, veditavyam idaṃ bhagavan
mārādhiṣṭhitās te bodhisattvā bhaviṣyanti | navayānasaṃprasthitāś ca te bhagavan bhaviṣyanti | alpabuddhayaś ca te bhagavan bhaviṣyanti | mandabuddhayaś ca te bhagavan bhaviṣyanti | parīttabuddhayaś ca te bhagavan bhaviṣyanti | viparyastabuddhayaś ca te bhagavan bhaviṣyanti ||
nāpi teṣām udārodāreṣu dharmeṣu cittaṃ prakramiṣyati, ye imāṃ prajñāpāramitāṃ
nodgrahītavyāṃ maṃsyante | na dhārayitavyāṃ | na vācayitavyāṃ | na paryavāptavyāṃ | na pravartayitavyāṃ | na deśayitavyāṃ | nopadeṣṭavyāṃ | noddeṣṭavyāṃ | na svādhyātavyāṃ | na lekhayitavyām | antaśo na likhitavyām api maṃsyante ||
§32 世尊の是認 〈V. 124〉
evam ukte bhagavān āyuṣmantaṃ subhūtim etad avocat ——
evam etat subhūte, evam etat |
mārādhiṣṭhitās te subhūte bodhisattvā veditavyāḥ | navayānasaṃprasthitāś ca te subhūte bodhisattvā bhaviṣyanti | alpabuddhayaś ca te bhaviṣyanti | mandabuddhayaś ca te bhaviṣyanti | parīttabuddhayaś ca te bhaviṣyanti | viparyastabuddhayaś ca te bhaviṣyanti ||
na ca teṣām udārodāreṣu dharmeṣu cittaṃ prakramiṣyati, ya imāṃ prajñāpāramitāṃ
nodgrahītavyāṃ maṃsyante | na dhārayitavyāṃ | na vācayitavyāṃ | na paryavāptavyāṃ | na pravartayitavyāṃ | nopadeṣṭavyāṃ | noddeṣṭavyāṃ | na svādhyātavyāṃ | na lekhayitavyām | antaśo na likhitavyām api maṃsyante ||
※ 世尊の答えでは na deśayitavyāṃ が欠けており、須菩提の言より一項少ない十項。原文どおり。
§33 結び ── 魔もまた努め、如来もまた努む 〈V. 124〉
kiṃ cāpi subhūte imāni mārakarmāṇy utpatsyante, subahavaś cātra māradoṣā antarāyakarā utpatsyante ||
atha ca subhūte ya imāṃ prajñāpāramitām
udgrahītavyāṃ maṃsyante | dhārayitavyāṃ | vācayitavyāṃ | paryavāptavyāṃ | pravartayitavyām | upadeṣṭavyām | uddeṣṭavyāṃ | svādhyātavyāṃ | lekhayitavyām | antaśo likhitavyām api maṃsyante,
veditavyam etat subhūte buddhānubhāvena buddhādhiṣṭhānena te maṃsyante | buddhaparigraheṇa
udgrahīṣyanti dhārayiṣyanti vācayiṣyanti paryavāpsyanti pravartayiṣyanti deśayiṣyanti upadekṣyanti uddekṣyanti svādhyāsyanti lekhayiṣyanti antaśo likhiṣyantīti ||
tat kasya hetoḥ? māro ‘pi hy atra pāpīyān mahāntam udyogam āpatsyate antarāyakaraṇāya | tathāgato ‘py arhan samyaksaṃbuddha udyogam āpatsyate ‘nuparigrahāyeti ||
尾題
āryāṣṭasāhasrikāyāṃ prajñāpāramitāyāṃ mārakarmaparivarto nāmaikādaśaḥ ||
聖なる八千頌般若波羅蜜における魔事と名づくる品、第十一
付記 一:訂正した箇所
読誦の妨げになるため、以下は訂正した。左が原ファイルの表記。
| 原ファイル | 訂正 | 理由 |
|---|---|---|
| mārakarmāṇy antarāyakarāṇy utpasyante(§1) | utpatsyante | t 脱落 |
| no hīdaṃ sūbhūte(§15) | subhūte | 長母音の誤り |
| sa paṇḍitajātīyaḥ purūṣo bhavet(§6) | puruṣo | 長母音の誤り |
| ‘nardhyaṃ maṇiratnaṃ / alpārdhyeṇa(§13) | ‘narghyaṃ / alpārghyeṇa | rdh / rgh の混同。「値なき」「値低き」 |
| bhāsyamāṇāyāṃ(§14) | bhāṣyamāṇāyāṃ | ṣ / s の混同 |
| tad api ca sarvaṃ prajñatā vimṛśya(§22) | prajñayā | 具格の誤り |
| samavadhānaṃ bhūditi(§22) | bhūd iti | 語間の分割のみ |
| śrāvakapratyekabuddhabhūmim abhivandanti(§8) | abhivadanti | n の衍字 |
| dhārmaśravaṇikāś ca alpecchaḥ(§20 五) | dhārmaśravaṇikaś ca | 述語が単数のため |
| bodhisattvayānikāḥ**,** pudgalāḥ(§4) | 読点を削除 | 一語句の途中に読点が入っている |
| svādhyāyyamānāyāṃ(多数箇所) | svādhyāyamānāyāṃ | y の重複 |
| uccagghayanto / uccagghayamānā(§2) | ※原文どおり | 仏教梵語の異綴。「げらげら笑う」 |
| dhandhako(§11) | ※原文どおり | 第六章・第十章と同じ異綴 |
| noddhaṭṭitajño / vipañcitajñaḥ(§20 三・四) | ※原文どおり | 「略説で解する者」「広説で解する者」の意。四種の理解者の類型 |
| avijānantas takṣyanti(§7) | ※原文どおり | 判断保留。文意が通りにくい |
| na deśayitavyāṃ の欠落(§32) | ※原文どおり | 須菩提の言(§31)より一項少ない |
付記 二:本章で新たに現れる語
| 語 | 意味・注 |
|---|---|
| mārakarma | 魔事。本章の結句を成す語 |
| visāmagrī | 不和・不和合。§20 以降の主題 |
| dharmabhāṇaka / dhārmaśravaṇika | 説法者 / 聴法者。§20 で対をなす |
| manasikāra | 作意。§16 の四十余の列挙 |
| lekhayati | 書かしめる。§26 以降、likhati(自ら書く)と対になる |
| koṭṭarāja | 辺境の小王。§10 |
| ṣaṣṭikodana | 六十日で実る米。粗末な食。§12 |
| palagaṇḍa | 工匠・石工。§9 |
| vaijayanta | 帝釈の宮殿の名。§9 |
| middhaguruka | 眠気の重き者。§20 九・十 |
付記 三:出典と利用条件
本文は GRETIL(Göttingen Register of Electronic Texts in Indian Languages)公開の電子テキストに基づく。底本は P. L. Vaidya, Aṣṭasāhasrikā Prajñāpāramitā, Darbhanga: The Mithila Institute, 1960(Buddhist Sanskrit Texts, 4)。入力は Digital Sanskrit Buddhist Canon Input Project による。
GRETIL版は CC BY-NC-SA 4.0(表示・非営利・継承)で配布されている。個人の読誦や研究には自由に使えるが、商用利用は許諾されていない。頒布や販売を考える場合は、Mitra版(1887–88年、Bibliotheca Indica 110)への差し替えか、権利者への許諾申請が必要になる。
コメント