八千頌般若経 第十五章 天 原文

devaparivartaḥ pañcadaśaḥ ── 読誦用テキスト(全文)

第一〜十四章の読誦用テキストと同じ体裁。見出し脇の〈V. 〉は Vaidya 版の頁数。 本章は省略記号を一切用いず、全文を書き出しています。 上から下まで、そのまま唱えられます。


目次

読誦の手引き

行の切り方

  • 1行=1息。行末で軽く区切る。
  • | … 句の切れ目(短い間) || … 段落の終わり(長い間)
  • —— … 話者の交替

語の分かち書きについて 複合語でない連声は解いて分かち書きにしてある。唱えるときは続けて発音してよい。

列挙の行分けについて 数え上げは一項目一行にした。そのさい行末の連声は解いてある。一息で続けて唱えるときは元の連声に戻す。

発音の要点

表記読み方
ā ī ū長母音。短母音の二倍の長さを保つ
ṛ / ṝそり舌の「リ」。ṝ は長い
鼻音。直後の子音の位置で鼻に抜く
直前の母音を軽く反響させる。-aḥ =「アハ」
ṭ ḍ ṇそり舌音。舌先を上顎の奥に
ś / ṣś=シュ(歯茎) / ṣ=シ(そり舌)
c / chチャ / チャ(強い息)
kh gh ch jh ṭh ḍh th dh ph bh有気音。息を強く吐く
ギャ(ジュニャではない)
‘ (アヴァグラハ)母音 a の脱落。読まない

抑揚 高低アクセントはつけず、各音節を均等の長さで平板に。長母音だけ確実に伸ばす。


この章の構造

章題は「天」ですが、諸天が現れるのは最後の三段だけです。 章の大半は、初発心の菩薩への手ほどきと、菩薩が世間に対して何であるかの八段の展開に費やされます。

内容は四つの層に分かれます。

第一の層(§1〜§2)── 初発心の者へ

前章が「その者はどこから来たのか」という宿世の問いだったのに対し、本章はこれから始める者への手ほどきから入ります。まず善知識に事えよ。善知識は人格でなく機能で定義されます ── 般若波羅蜜において教誡し、随順教誡し、その義を示す者、それが善知識である。

そして善知識の言葉が直接話法で置かれます。六波羅蜜のそれぞれについて、同じ二句が六度くり返される。

それをことごとく無上正等覚に回向せよ しかし無上正等覚を色から取るな(受・想・行・識からも取るな) なぜなら 一切智性は取られざるものaparāmṛṣṭā sarvajñatā)であるから

回向せよ、しかし取るな。 この二つが対になって回ります。刊本はここを peyālaṃ(中略)で畳んでいますが、本テキストでは六段すべてを書き出しました。

第二の層(§3〜§12)── 八つの誓言

菩薩は難行をなす者である ── 自在に般涅槃しうるのに、涅槃しようとしない。そして八つの誓言が挙げられます。

われらは世間の 救護trāṇa)とならん 世間の 帰依処śaraṇa)とならん 世間の 依り所layana)とならん 世間の 究竟処parāyaṇa)とならん 世間の dvīpa)とならん 世間の 光明āloka)とならん 世間の 導師pariṇāyaka)とならん 無上正等覚を覚りて、世間の gati)とならん

この八つが一つずつ問い返されて解かれてゆきます(§4〜§12)。問いと結びは同じ器ですが、答えの中身は八つとも別物です。 苦からの救出、生老病死からの解脱、不著、彼岸、前際後際に限られた洲、無明の卵殻を破る光、本性不生不滅の説法、そして虚空への趣。

唱えどころは §12 です。

X-gatikā hi subhūte sarvadharmāḥ | te tāṃ gatiṃ na vyativartante || (一切法はXに趣く。それらはその趣を超え出ない)

この二行が 二十二度くり返されます。空性・無相・無願・無作・無生・無出生・無有・夢・我・無辺際・寂静・涅槃・不可取・不来・不去・不動、そして色から識まで、最後に阿羅漢性・独覚性・無上正等覚。一句が短く、結句が完全に同じですので、本経の連禱のなかでも拍がもっとも整います。

第三の層(§13〜§21)── 鎧、修習、検分

saṃnāha(鎧)と saṃnaddha(着けた・繋がれた)が §15 で全段にわたって響きます。着ける、しかし何ものにも繋がれていない

§16 では須菩提が「三つの地は期待されるべきでない ── 声聞地・独覚地・仏地」と言い、世尊が問い返して第三項だけを斥けます。 仏地こそ期待されるべきである、と。

§17 の六つの -bhāvanā(虚空の修習・一切法の修習・無著の修習・無辺の修習・非有の修習・無執取の修習)は短い連禱です。§20 の十九の否定、§21 の十一句「色こそが一切智性」も同様に、短い句が同じ器で並ぶ形。

第四の層(§22〜§24)── 天

帝釈天が欲界の天子とともに、梵天サハーパティが色界の天子とともに来詣します。甚深・難入・難見・難悟の四語を唱え、成道直後の世尊が説法をためらったあの場面に言及する ── これが章題の由来です。

世尊の答えは、その甚深性の内実を明かします。

yatra na kaścid abhisaṃbuddho na kaścid abhisaṃbhotsyate na kaścid abhisaṃbudhyate (そこには覚った者もなく、覚るであろう者もなく、覚りつつある者もない)

そして諸天の最後の一句 ── この法は一切世間に逆らって説かれるsarvalokavipratyanīko 'yaṃ dharmo deśyate)。



§1 初発心の菩薩と善知識 〈V. 146〉

atha khalv āyuṣmān subhūtir bhagavantam etad avocat ——

ādikarmikeṇa bhagavan bodhisattvena mahāsattvena kathaṃ prajñāpāramitāyāṃ sthātavyaṃ kathaṃ śikṣitavyam? ||

evam ukte bhagavān āyuṣmantaṃ subhūtim etad avocat ——

iha subhūte ādikarmikeṇa bodhisattvena mahāsattvena prajñāpāramitāyāṃ śikṣitukāmena kalyāṇamitrāṇi sevitavyāni bhaktavyāni paryupāsitavyāni ||

yāny enaṃ prajñāpāramitāyām avavadiṣyanti anuśāsiṣyanti, yāni cāsmai prajñāpāramitāyā artham upadekṣyanti, tāny eva cāsya subhūte bodhisattvasya mahāsattvasya kalyāṇamitrāṇi veditavyāni ||


§2 善知識の言葉 ── 回向せよ、しかし取るな 〈V. 146〉

evaṃ cāsmai prajñāpāramitāyā artham upadekṣyanti ——

  ehi tvaṃ kulaputra dānapāramitāyāṃ yogam āpadyasva |   ehi tvaṃ kulaputra śīlapāramitāyāṃ yogam āpadyasva |   ehi tvaṃ kulaputra kṣāntipāramitāyāṃ yogam āpadyasva |   ehi tvaṃ kulaputra vīryapāramitāyāṃ yogam āpadyasva |   ehi tvaṃ kulaputra dhyānapāramitāyāṃ yogam āpadyasva |   ehi tvaṃ kulaputra prajñāpāramitāyāṃ yogam āpadyasva |

yad yad eva tvaṃ kulaputra dānaṃ dadāsi, tat sarvam anuttarāyāṃ samyaksaṃbodhau pariṇāmaya | mā ca tvaṃ kulaputra anuttarāṃ samyaksaṃbodhiṃ   rūpataḥ parāmṛkṣaḥ |   vedanātaḥ parāmṛkṣaḥ |   saṃjñātaḥ parāmṛkṣaḥ |   saṃskārebhyaḥ parāmṛkṣaḥ |   vijñānataḥ parāmṛkṣaḥ | tat kasya hetoḥ? aparāmṛṣṭā hi kulaputra sarvajñatā ||

yad yad eva tvaṃ kulaputra śīlaṃ rakṣasi, tat sarvam anuttarāyāṃ samyaksaṃbodhau pariṇāmaya | mā ca tvaṃ kulaputra anuttarāṃ samyaksaṃbodhiṃ   rūpataḥ parāmṛkṣaḥ |   vedanātaḥ parāmṛkṣaḥ |   saṃjñātaḥ parāmṛkṣaḥ |   saṃskārebhyaḥ parāmṛkṣaḥ |   vijñānataḥ parāmṛkṣaḥ | tat kasya hetoḥ? aparāmṛṣṭā hi kulaputra sarvajñatā ||

yad yad eva tvaṃ kulaputra kṣāntyā saṃpādayasi, tat sarvam anuttarāyāṃ samyaksaṃbodhau pariṇāmaya | mā ca tvaṃ kulaputra anuttarāṃ samyaksaṃbodhiṃ   rūpataḥ parāmṛkṣaḥ |   vedanātaḥ parāmṛkṣaḥ |   saṃjñātaḥ parāmṛkṣaḥ |   saṃskārebhyaḥ parāmṛkṣaḥ |   vijñānataḥ parāmṛkṣaḥ | tat kasya hetoḥ? aparāmṛṣṭā hi kulaputra sarvajñatā ||

yad yad eva tvaṃ kulaputra vīryam ārabhase, tat sarvam anuttarāyāṃ samyaksaṃbodhau pariṇāmaya | mā ca tvaṃ kulaputra anuttarāṃ samyaksaṃbodhiṃ   rūpataḥ parāmṛkṣaḥ |   vedanātaḥ parāmṛkṣaḥ |   saṃjñātaḥ parāmṛkṣaḥ |   saṃskārebhyaḥ parāmṛkṣaḥ |   vijñānataḥ parāmṛkṣaḥ | tat kasya hetoḥ? aparāmṛṣṭā hi kulaputra sarvajñatā ||

yad yad eva tvaṃ kulaputra dhyānaṃ samāpadyase, tat sarvam anuttarāyāṃ samyaksaṃbodhau pariṇāmaya | mā ca tvaṃ kulaputra anuttarāṃ samyaksaṃbodhiṃ   rūpataḥ parāmṛkṣaḥ |   vedanātaḥ parāmṛkṣaḥ |   saṃjñātaḥ parāmṛkṣaḥ |   saṃskārebhyaḥ parāmṛkṣaḥ |   vijñānataḥ parāmṛkṣaḥ | tat kasya hetoḥ? aparāmṛṣṭā hi kulaputra sarvajñatā ||

yad yad eva tvaṃ kulaputra prajñāyāṃ parijayaṃ karoṣi, tat sarvam anuttarāyāṃ samyaksaṃbodhau pariṇāmaya | mā ca tvaṃ kulaputra anuttarāṃ samyaksaṃbodhiṃ   rūpataḥ parāmṛkṣaḥ |   vedanātaḥ parāmṛkṣaḥ |   saṃjñātaḥ parāmṛkṣaḥ |   saṃskārebhyaḥ parāmṛkṣaḥ |   vijñānataḥ parāmṛkṣaḥ | tat kasya hetoḥ? aparāmṛṣṭā hi kulaputra sarvajñatā ||

mā ca tvaṃ kulaputra śrāvakabhūmau vā pratyekabuddhabhūmau vā spṛhāṃ kārṣīr iti ||

evaṃ hi subhūte ādikarmiko bodhisattvo mahāsattvo ‘nupūrveṇa kalyāṇamitraiḥ prajñāpāramitāyām avatārayitavyaḥ ||


§3 難行をなす者 ── 八つの誓言 〈V. 146〉

subhūtir āha ——

duṣkarakārakā bhagavan bodhisattvā mahāsattvāḥ, ye ‘nuttarāṃ samyaksaṃbodhim abhisaṃboddhuṃ saṃprasthitāḥ |

  evaṃrūpaṃ dānam āgamya,   evaṃrūpaṃ śīlam,   evaṃrūpāṃ kṣāntim,   evaṃrūpaṃ vīryam,   evaṃrūpaṃ dhyānam,   evaṃrūpāṃ prajñām āgamya

svādhīne ‘pi parinirvāṇe necchanti parinirvātum | api tu paramaduḥkhitaṃ sattvadhātum abhisamīkṣya anuttarāṃ samyaksaṃbodhim abhisaṃboddhukāmāḥ saṃsārān notrasyanti ||

evam ukte bhagavān āyuṣmantaṃ subhūtim etad avocat ——

evam etat subhūte, evam etat | duṣkarakārakāḥ subhūte bodhisattvā mahāsattvā ye   lokahitāya saṃprasthitāḥ,   lokasukhāya   lokānukampāyai saṃprasthitāḥ ——

  lokasya trāṇaṃ bhaviṣyāmaḥ |   lokasya śaraṇaṃ bhaviṣyāmaḥ |   lokasya layanaṃ bhaviṣyāmaḥ |   lokasya parāyaṇaṃ bhaviṣyāmaḥ |   lokasya dvīpā bhaviṣyāmaḥ |   lokasyālokā bhaviṣyāmaḥ |   lokasya pariṇāyakā bhaviṣyāmaḥ |   anuttarāṃ samyaksaṃbodhim abhisaṃbudhya lokasya gatir bhaviṣyāmaḥ |

ity evaṃrūpam anuttarāyāṃ samyaksaṃbodhau vīryam ārabhante ||


§4 救護 ── trāṇa 〈V. 146–147〉

kathaṃ ca subhūte bodhisattvā mahāsattvā anuttarāṃ samyaksaṃbodhim abhisaṃbuddhāḥ santo lokasya trāṇaṃ bhavanti? ||

yāni tāni subhūte saṃsārāvacarāṇi duḥkhāni lokasya, tata enaṃ trāyante, teṣāṃ duḥkhānāṃ prahāṇāya vyāyacchante, vīryam ārabhante ||

evaṃ hi subhūte bodhisattvā mahāsattvā anuttarāṃ samyaksaṃbodhim abhisaṃbuddhāḥ santo lokasya trāṇaṃ bhavanti ||


§5 帰依処 ── śaraṇa 〈V. 147〉

kathaṃ ca subhūte bodhisattvā mahāsattvā anuttarāṃ samyaksaṃbodhim abhisaṃbuddhāḥ santo lokasya śaraṇaṃ bhavanti? ||

ye subhūte sattvā   jātidharmiṇo   jarādharmiṇo   vyādhidharmiṇo   maraṇadharmiṇaḥ   śokaparidevaduḥkhadaurmanasyopāyāsadharmiṇaḥ sattvāḥ, tān sarvān jātijarāvyādhimaraṇaśokaparidevaduḥkhadaurmanasyopāyāsebhyaḥ parimocayanti ||

evaṃ hi subhūte bodhisattvā mahāsattvā anuttarāṃ samyaksaṃbodhim abhisaṃbuddhāḥ santo lokasya śaraṇaṃ bhavanti ||


§6 依り所 ── layana、そして不著 〈V. 147〉

kathaṃ ca subhūte bodhisattvā mahāsattvā anuttarāṃ samyaksaṃbodhim abhisaṃbuddhāḥ santo lokasya layanaṃ bhavanti? ||

yat subhūte tathāgatā arhantaḥ samyaksaṃbuddhāḥ sattvebhyo ‘śleṣāya dharmaṃ deśayanti ||

evaṃ hi subhūte bodhisattvā mahāsattvā anuttarāṃ samyaksaṃbodhim abhisaṃbuddhāḥ santo lokasya layanaṃ bhavanti ||

subhūtir āha —— kathaṃ bhagavan aśleṣo bhavati? ||

bhagavān āha ——

yaḥ subhūte rūpasya asaṃbandhaḥ, sa rūpasya aśleṣaḥ | yo rūpasya aśleṣaḥ, sa rūpasya asaṃbandhaḥ | yo rūpasya asaṃbandhaḥ, sa rūpasya anutpādo ‘nirodhaḥ | yo rūpasya anutpādo ‘nirodhaḥ, sa rūpasya aśleṣaḥ | yo rūpasya aśleṣaḥ, ayaṃ rūpasya asaṃbandhaḥ, ayaṃ rūpasya aśleṣaḥ ||

yaḥ subhūte vedanāyā asaṃbandhaḥ, sa vedanāyā aśleṣaḥ | yo vedanāyā aśleṣaḥ, sa vedanāyā asaṃbandhaḥ | yo vedanāyā asaṃbandhaḥ, sa vedanāyā anutpādo ‘nirodhaḥ | yo vedanāyā anutpādo ‘nirodhaḥ, sa vedanāyā aśleṣaḥ | yo vedanāyā aśleṣaḥ, ayaṃ vedanāyā asaṃbandhaḥ, ayaṃ vedanāyā aśleṣaḥ ||

yaḥ subhūte saṃjñāyā asaṃbandhaḥ, sa saṃjñāyā aśleṣaḥ | yo saṃjñāyā aśleṣaḥ, sa saṃjñāyā asaṃbandhaḥ | yo saṃjñāyā asaṃbandhaḥ, sa saṃjñāyā anutpādo ‘nirodhaḥ | yo saṃjñāyā anutpādo ‘nirodhaḥ, sa saṃjñāyā aśleṣaḥ | yo saṃjñāyā aśleṣaḥ, ayaṃ saṃjñāyā asaṃbandhaḥ, ayaṃ saṃjñāyā aśleṣaḥ ||

yaḥ subhūte saṃskārāṇām asaṃbandhaḥ, sa saṃskārāṇām aśleṣaḥ | yo saṃskārāṇām aśleṣaḥ, sa saṃskārāṇām asaṃbandhaḥ | yo saṃskārāṇām asaṃbandhaḥ, sa saṃskārāṇām anutpādo ‘nirodhaḥ | yo saṃskārāṇām anutpādo ‘nirodhaḥ, sa saṃskārāṇām aśleṣaḥ | yo saṃskārāṇām aśleṣaḥ, ayaṃ saṃskārāṇām asaṃbandhaḥ, ayaṃ saṃskārāṇām aśleṣaḥ ||

yaḥ subhūte vijñānasya asaṃbandhaḥ, sa vijñānasya aśleṣaḥ | yo vijñānasya aśleṣaḥ, sa vijñānasya asaṃbandhaḥ | yo vijñānasya asaṃbandhaḥ, sa vijñānasya anutpādo ‘nirodhaḥ | yo vijñānasya anutpādo ‘nirodhaḥ, sa vijñānasya aśleṣaḥ | yo vijñānasya aśleṣaḥ, ayaṃ vijñānasya asaṃbandhaḥ, ayaṃ vijñānasya aśleṣaḥ ||

evaṃ hi subhūte sarvadharmā asaṃśliṣṭā asaṃbaddhā iti jñānadarśanād aśleṣo bhavati ||

evaṃ hi subhūte bodhisattvā mahāsattvā anuttarāṃ samyaksaṃbodhim abhisaṃbuddhāḥ santo lokasya layanaṃ bhavanti ||


§7 究竟処 ── parāyaṇa、彼岸 〈V. 147〉

kathaṃ ca subhūte bodhisattvā mahāsattvā anuttarāṃ samyaksaṃbodhim abhisaṃbuddhāḥ santo lokasya parāyaṇaṃ bhavanti? ||

yat subhūte rūpasya pāraṃ, na tat rūpam | yathā ca subhūte pāraṃ, tathā rūpam ||

yat subhūte vedanāyāḥ pāraṃ, na tat vedanā | yathā ca subhūte pāraṃ, tathā vedanā ||

yat subhūte saṃjñāyāḥ pāraṃ, na tat saṃjñā | yathā ca subhūte pāraṃ, tathā saṃjñā ||

yat subhūte saṃskārāṇāṃ pāraṃ, na tat saṃskārāḥ | yathā ca subhūte pāraṃ, tathā saṃskārāḥ ||

yat subhūte vijñānasya pāraṃ, na tat vijñānam | yathā ca subhūte pāraṃ, tathā vijñānam ||

yathā ca subhūte   rūpaṃ   vedanā   saṃjñā   saṃskārā   vijñānaṃ pāraṃ, tathā sarvadharmāḥ ||

subhūtir āha ——

yadi bhagavan yathā   rūpaṃ   vedanā   saṃjñā   saṃskārā   vijñānaṃ pāraṃ, tathā sarvadharmāḥ, nanu bhagavan bodhisattvair mahāsattvair abhisaṃbuddhā eva bhavanti sarvadharmāḥ | tat kasya hetoḥ? na hy atra bhagavan kaścid vikalpaḥ ||

bhagavān āha ——

evam etat subhūte, evam etat | yat tat pāraṃ, na tatra kaścid vikalpaḥ | avikalpatvāt subhūte bodhisattvair mahāsattvair abhisaṃbuddhā eva bhavanti sarvadharmāḥ ||

idam api subhūte paramaduṣkaraṃ bodhisattvānāṃ mahāsattvānām, ya evaṃ ca sarvadharmān upanidhyāyanti, na ca sākṣātkurvanti, na cāvalīyante ——

evam asmābhir ete dharmā abhisaṃboddhavyāḥ, evaṃ ca anuttarāṃ samyaksaṃbodhim abhisaṃbudhya enān dharmān deśayiṣyāmaḥ prakāśayiṣyāma ity upanidhyāyanti ||

evaṃ hi subhūte bodhisattvā mahāsattvā anuttarāṃ samyaksaṃbodhim abhisaṃbuddhāḥ santo lokasya parāyaṇaṃ bhavanti ||


§8 洲 ── dvīpa 〈V. 148〉

kathaṃ ca subhūte bodhisattvā mahāsattvā anuttarāṃ samyaksaṃbodhim abhisaṃbuddhāḥ santo lokasya dvīpā bhavanti? ||

tadyathāpi nāma subhūte ye pradeśā udakaparicchinnā bhavanti nadīṣu vā mahodadhiṣu vā, ta ucyante dvīpā iti ||

evam eva subhūte pūrvāntāparāntaparicchinnaṃ rūpam | evam eva subhūte pūrvāntāparāntaparicchinnā vedanā | evam eva subhūte pūrvāntāparāntaparicchinnā saṃjñā | evam eva subhūte pūrvāntāparāntaparicchinnā saṃskārāḥ | evam eva subhūte pūrvāntāparāntaparicchinnaṃ vijñānam |

etena subhūte paricchedena sarvadharmāḥ pūrvāntāparāntaparicchinnāḥ ||

yaś ca subhūte sarvadharmāṇāṃ paricchedaḥ,   etac chāntam |   etat praṇītam |   etat parinirvāṇam |   etad yathāvat |   etad aviparītam ||

evaṃ khalu subhūte bodhisattvā mahāsattvā anuttarāṃ samyaksaṃbodhim abhisaṃbuddhāḥ santo lokasya dvīpā bhavanti ||


§9 光明 ── āloka 〈V. 148〉

kathaṃ ca subhūte bodhisattvā mahāsattvā anuttarāṃ samyaksaṃbodhim abhisaṃbuddhāḥ santo lokasya ālokā bhavanti? ||

iha subhūte bodhisattvā mahāsattvā anuttarāṃ samyaksaṃbodhim abhisaṃbuddhāḥ santo dīrgharātram avidyāṇḍakośapaṭalaparyavanaddhānāṃ sattvānāṃ tamobhibhūtānāṃ prajñayā avabhāsayantaḥ sarvājñānatamondhakāraṃ vidhunvanti ||

evaṃ khalu subhūte bodhisattvā mahāsattvā anuttarāṃ samyaksaṃbodhim abhisaṃbuddhāḥ santo lokasya ālokā bhavanti ||


§10 導師 ── pariṇāyaka 〈V. 148〉

kathaṃ ca subhūte bodhisattvā mahāsattvā anuttarāṃ samyaksaṃbodhim abhisaṃbuddhāḥ santo lokasya pariṇāyakā bhavanti? ||

iha subhūte bodhisattvā mahāsattvā anuttarāṃ samyaksaṃbodhim abhisaṃbuddhāḥ santo ——

  rūpasya prakṛtyanutpādānirodhāya dharmaṃ deśayanti |   vedanāyāḥ prakṛtyanutpādānirodhāya dharmaṃ deśayanti |   saṃjñāyāḥ prakṛtyanutpādānirodhāya dharmaṃ deśayanti |   saṃskārāṇāṃ prakṛtyanutpādānirodhāya dharmaṃ deśayanti |   vijñānasya prakṛtyanutpādānirodhāya dharmaṃ deśayanti |   pṛthagjanadharmāṇām api prakṛtyanutpādānirodhāya dharmaṃ deśayanti |   śrāvakadharmāṇām api prakṛtyanutpādānirodhāya dharmaṃ deśayanti |   pratyekabuddhadharmāṇām api prakṛtyanutpādānirodhāya dharmaṃ deśayanti |   bodhisattvadharmāṇām api prakṛtyanutpādānirodhāya dharmaṃ deśayanti |   buddhadharmāṇām api prakṛtyanutpādānirodhāya dharmaṃ deśayanti |   sarvadharmāṇām api prakṛtyanutpādānirodhāya dharmaṃ deśayanti |

evaṃ khalu subhūte bodhisattvā mahāsattvā anuttarāṃ samyaksaṃbodhim abhisaṃbuddhāḥ santo lokasya pariṇāyakā bhavanti ||


§11 趣 ── gati、虚空に趣く 〈V. 148〉

kathaṃ ca subhūte bodhisattvā mahāsattvā anuttarāṃ samyaksaṃbodhim abhisaṃbuddhāḥ santo lokasya gatir bhavanti? ||

iha subhūte bodhisattvā mahāsattvā anuttarāṃ samyaksaṃbodhim abhisaṃbuddhāḥ santo lokasya ——

  ākāśagatikaṃ rūpam iti dharmaṃ deśayanti |   ākāśagatikā vedanā iti dharmaṃ deśayanti |   ākāśagatikā saṃjñā iti dharmaṃ deśayanti |   ākāśagatikāḥ saṃskārāḥ iti dharmaṃ deśayanti |   ākāśagatikaṃ vijñānam iti dharmaṃ deśayanti |

evam eva subhūte sarvadharmā ākāśagatikā anāgatikā agatikā ākāśasamāḥ ||

yathā ākāśam   anāgatam agatam   akṛtam avikṛtam anabhisaṃskṛtam   asthitam asaṃsthitam avyavasthitam   anutpannam aniruddham,

evam eva subhūte sarvadharmā   anāgatā agatā   akṛtā avikṛtā anabhisaṃskṛtā   asthitā asaṃsthitā avyavasthitā   anutpannā aniruddhā ākāśakalpatvād avikalpāḥ ||

tat kasya hetoḥ?

yā subhūte rūpasya śūnyatā, na sā āgacchati vā gacchati vā | yā subhūte vedanāyāḥ śūnyatā, na sā āgacchati vā gacchati vā | yā subhūte saṃjñāyāḥ śūnyatā, na sā āgacchati vā gacchati vā | yā subhūte saṃskārāṇāṃ śūnyatā, na sā āgacchati vā gacchati vā | yā subhūte vijñānasya śūnyatā, na sā āgacchati vā gacchati vā | evam eva subhūte yā sarvadharmāṇāṃ śūnyatā, na sā āgacchati vā gacchati vā ||


§12 二十二の趣 ── その趣を超え出ない 〈V. 148–149〉

tat kasya hetoḥ?

śūnyatāgatikā hi subhūte sarvadharmāḥ | te tāṃ gatiṃ na vyativartante ||

ānimittagatikā hi subhūte sarvadharmāḥ | te tāṃ gatiṃ na vyativartante ||

apraṇihitagatikā hi subhūte sarvadharmāḥ | te tāṃ gatiṃ na vyativartante ||

anabhisaṃskāragatikā hi subhūte sarvadharmāḥ | te tāṃ gatiṃ na vyativartante ||

anutpādagatikā hi subhūte sarvadharmāḥ | te tāṃ gatiṃ na vyativartante ||

ajātigatikā hi subhūte sarvadharmāḥ | te tāṃ gatiṃ na vyativartante ||

abhāvagatikā hi subhūte sarvadharmāḥ | te tāṃ gatiṃ na vyativartante ||

svapnagatikā hi subhūte sarvadharmāḥ | te tāṃ gatiṃ na vyativartante ||

ātmagatikā hi subhūte sarvadharmāḥ | te tāṃ gatiṃ na vyativartante ||

aparyantagatikā hi subhūte sarvadharmāḥ | te tāṃ gatiṃ na vyativartante ||

śāntagatikā hi subhūte sarvadharmāḥ | te tāṃ gatiṃ na vyativartante ||

nirvāṇagatikā hi subhūte sarvadharmāḥ | te tāṃ gatiṃ na vyativartante ||

apratyuddhāragatikā hi subhūte sarvadharmāḥ | te tāṃ gatiṃ na vyativartante ||

anāgatikagatikā hi subhūte sarvadharmāḥ | te tāṃ gatiṃ na vyativartante ||

agatikagatikā hi subhūte sarvadharmāḥ | te tāṃ gatiṃ na vyativartante ||

acalagatikā hi subhūte sarvadharmāḥ | te tāṃ gatiṃ na vyativartante ||

rūpagatikā hi subhūte sarvadharmāḥ | te tāṃ gatiṃ na vyativartante ||

vedanāgatikā hi subhūte sarvadharmāḥ | te tāṃ gatiṃ na vyativartante ||

saṃjñāgatikā hi subhūte sarvadharmāḥ | te tāṃ gatiṃ na vyativartante ||

saṃskāragatikā hi subhūte sarvadharmāḥ | te tāṃ gatiṃ na vyativartante ||

vijñānagatikā hi subhūte sarvadharmāḥ | te tāṃ gatiṃ na vyativartante ||

arhatpratyekabuddhatvānuttarasamyaksaṃbodhigatikā hi subhūte sarvadharmāḥ | te tāṃ gatiṃ na vyativartante ||

ataś ca bodhisattvā mahāsattvā anuttarāṃ samyaksaṃbodhim abhisaṃbuddhāḥ santa ākāśagatikāḥ sarvadharmā iti dharmaṃ deśayanti ||

evaṃ khalu subhūte bodhisattvā mahāsattvā anuttarāṃ samyaksaṃbodhim abhisaṃbuddhāḥ santo lokasya gatir bhavanti ||


§13 誰がこれを了知するか 〈V. 149〉

subhūtir āha —— ke bhagavan imāṃ gambhīrāṃ prajñāpāramitām ājñāsyanti? ||

bhagavān āha —— ye subhūte caritāvino bodhisattvā mahāsattvā bhaviṣyanti paurvakāṇāṃ tathāgatānām arhatāṃ samyaksaṃbuddhānām antike paripakvakuśalamūlāḥ, te subhūte bodhisattvā veditavyā ye imāṃ gambhīrāṃ prajñāpāramitām ājñāsyanti ||

subhūtir āha —— kiṃsvabhāvā bhagavaṃs te bodhisattvā mahāsattvā bhaviṣyanti, ye imāṃ gambhīrāṃ prajñāpāramitām ājñāsyanti? ||

bhagavān āha —— vainayikaviviktasvabhāvās te subhūte bodhisattvā mahāsattvā bhaviṣyanti, ya imāṃ gambhīrāṃ prajñāpāramitām ājñāsyanti ||


§14 その趣を有する者となる 〈V. 149〉

subhūtir āha ——

kiṃ bhagavan evaṃgatikā eva te bodhisattvā mahāsattvā bhaviṣyanti? enām eva gatim abhisaṃbudhya sattvānām enām eva gatiṃ deśayiṣyanti? evaṃ te sattvānāṃ gatir bhaviṣyanti? ||

evam ukte bhagavān āyuṣmantaṃ subhūtim etad avocat ——

evam etat subhūte, evam etat | evaṃgatikā eva te subhūte bodhisattvā mahāsattvā bhaviṣyanti | enām eva gatim abhisaṃbudhya sattvānām enām eva gatiṃ deśayiṣyanti | evaṃ te sattvānāṃ gatir bhaviṣyanti ||

evaṃ hi subhūte bodhisattvā mahāsattvā anuttarāṃ samyaksaṃbodhim abhisaṃbuddhāḥ santo ‘prameyāṇām asaṃkhyeyānāṃ sattvānāṃ gatir bhaviṣyanti ||


§15 鎧 ── 一切法に繋がれぬ鎧 〈V. 149–150〉

subhūtir āha ——

duṣkarakārako bhagavan bodhisattvo mahāsattvo yenāyaṃ saṃnāhaḥ saṃnaddhaḥ —— aprameyān asaṃkhyeyān sattvān parinirvāpayiṣyāmīti ||

evam ukte bhagavān āyuṣmantaṃ subhūtim etad avocat ——

evam etat subhūte, evam etat | duṣkarakārakaḥ sa subhūte bodhisattvo mahāsattvo yenāyaṃ saṃnāhaḥ saṃnaddhaḥ —— aprameyān asaṃkhyeyān sattvān parinirvāpayiṣyāmīti ||

sa khalu punar ayaṃ subhūte saṃnāho bodhisattvasya mahāsattvasya mahāsaṃnāhasaṃnaddhasya ——

  na rūpasaṃbaddho na rūpasyārthāya saṃbaddhaḥ |   na vedanāsaṃbaddho na vedanāyā arthāya saṃbaddhaḥ |   na saṃjñāsaṃbaddho na saṃjñāyā arthāya saṃbaddhaḥ |   na saṃskārasaṃbaddho na saṃskārāṇām arthāya saṃbaddhaḥ |   na vijñānasaṃbaddho na vijñānasyārthāya saṃbaddhaḥ |   na śrāvakabhūmisaṃbaddho na śrāvakabhūmer arthāya saṃbaddhaḥ |   na pratyekabuddhabhūmisaṃbaddho na pratyekabuddhabhūmer arthāya saṃbaddhaḥ |   nāpi buddhabhūmisaṃbaddho nāpi buddhabhūmer arthāya saṃbaddhaḥ ||

tat kasya hetoḥ? sarvadharmāsaṃnaddho batāyaṃ subhūte saṃnāho bodhisattvasya mahāsattvasya mahāsaṃnāhasaṃnaddhasya ||


§16 三つの地 ── 仏地こそ期待されるべし 〈V. 150〉

subhūtir āha ——

asya bhagavan bodhisattvasya mahāsattvasya evaṃ mahāsaṃnāhasaṃnaddhasya evaṃ gambhīrāyāṃ prajñāpāramitāyāṃ caratas trīṇi sthānāni na pratikāṅkṣitavyāni | katamāni trīṇi? yad uta   śrāvakabhūmir vā   pratyekabuddhabhūmir vā   buddhabhūmir vā ||

evam ukte bhagavān āyuṣmantaṃ subhūtim etad avocat ——

katamaṃ tvaṃ subhūte arthavaśaṃ saṃpaśyann evaṃ vadasi —— asya bodhisattvasya mahāsattvasya evaṃ mahāsaṃnāhasaṃnaddhasya evaṃ gambhīrāyāṃ prajñāpāramitāyāṃ caratas trīṇi sthānāni na pratikāṅkṣitavyāni | katamāni trīṇi? yad uta   śrāvakabhūmir vā   pratyekabuddhabhūmir vā   buddhabhūmir veti? ||

asthānaṃ subhūte hy etad anavakāśo ‘sya bodhisattvasya mahāsattvasya evaṃ mahāsaṃnāhasaṃnaddhasya evaṃ gambhīrāyāṃ prajñāpāramitāyāṃ carataḥ śrāvakabhūmir vā pratyekabuddhabhūmir vā |

api tu buddhabhūmir evāsya pratikāṅkṣitavyā yenāyaṃ sarvasattvānāṃ kṛtaśaḥ saṃnāhaḥ saṃnaddhaḥ ||


§17 修習なき修習 ── 六つの bhāvanā 〈V. 150〉

subhūtir āha ——

gambhīrā bhagavan prajñāpāramitā | sā na kenacid bhāvayitavyā |

tāṃ hi   na kaścid bhāvitavān |   nāpi kaścid bhāvayati |   nāpi kaścid bhāvayiṣyati |   nāpi kiṃcid bhāvayitavyam |   na kvacid bhāvayitavyam ||

tat kasya hetoḥ? na hi bhagavan prajñāpāramitāyāṃ kaścid dharmaḥ pariniṣpannaḥ ||

  ākāśabhāvanaiṣā bhagavan yad uta prajñāpāramitābhāvanā |   sarvadharmabhāvanaiṣā bhagavan yad uta prajñāpāramitābhāvanā |   asaṅgabhāvanaiṣā bhagavan yad uta prajñāpāramitābhāvanā |   anantabhāvanaiṣā bhagavan yad uta prajñāpāramitābhāvanā |   asadbhāvanaiṣā bhagavan yad uta prajñāpāramitābhāvanā |   aparigrahabhāvanaiṣā bhagavan yad uta prajñāpāramitābhāvanā ||


§18 不退転の検分 〈V. 150〉

evam ukte bhagavān āyuṣmantaṃ subhūtim etad avocat ——

evam etat subhūte, evam etat | ato hi subhūte gambhīrāyāḥ prajñāpāramitāyā vihāreṇa viharan bodhisattvo mahāsattvo ‘vinivartanīya upaparīkṣitavyo ‘nuttarāyāḥ samyaksaṃbodheḥ ——

kaccit subhūte bodhisattvo mahāsattvo ‘syāṃ gambhīrāyāṃ prajñāpāramitāyāṃ nābhiniveśaṃ karoti |

kaccit parabhaṇitāni paramantritāni nābhiniviśate |

kaccid bodhisattvo mahāsattvo na parasya śraddhayā gacchati |

kaccit subhūte bodhisattvo mahāsattvo ‘syāṃ gambhīrāyāṃ prajñāpāramitāyāṃ bhāṣyamāṇāyāṃ   nāvalīyate   na saṃlīyate   na vipṛṣṭhībhavati   notrasyati   na saṃtrasyati   na saṃtrāsam āpadyate   na kāṅkṣati   na vicikitsati   na dhandhāyate,   avagāhate   ’dhimucyate   ’bhinandati prajñāpāramitāyā darśanaṃ śravaṇaṃ ca ||

veditavyam idaṃ subhūte pūrvānte ‘py anena prajñāpāramitā paripṛṣṭā | tat kasya hetoḥ? tathā hi subhūte gambhīrāyāṃ prajñāpāramitāyāṃ bhāṣyamāṇāyāṃ notrasyati na saṃtrasyati na saṃtrāsam āpadyate ||


§19 一切智性に傾く相続 〈V. 151〉

subhūtir āha ——

yo bhagavan bodhisattvo mahāsattvo gambhīrāyāṃ prajñāpāramitāyāṃ bhāṣyamāṇāyāṃ notrasyati na saṃtrasyati na saṃtrāsam āpadyate, katamena bhagavan ākāreṇa tena prajñāpāramitā vyavacāritā bhavati? ||

bhagavān āha —— sarvajñatānimnayā subhūte saṃtatyā tena bodhisattvena mahāsattvena prajñāpāramitā vyavacāritā bhavati ||

subhūtir āha —— kathaṃ bhagavan sarvajñatānimnā saṃtatir vyavacāritā bhavati? ||

bhagavān āha ——   ākāśanimnayā subhūte saṃtatyā   ākāśapravaṇayā   ākāśaprāgbhārayā subhūte saṃtatyā sarvajñatānimnā saṃtatir vyavacāritā bhavati ||

yā khalu punaḥ subhūte sarvajñatānimnayā saṃtatyā vyavacāraṇā, iyaṃ sā subhūte vyavacāraṇā ||


§20 無量なるもの ── 十九の否定 〈V. 151〉

tat kasya hetoḥ? aprameyā hi subhūte sarvajñatā, apramāṇā hi subhūte sarvajñatā ||

yat subhūte aprameyam apramāṇaṃ,   na tad rūpaṃ |   na vedanā |   na saṃjñā |   na saṃskārā |   na vijñānaṃ |   na prāptir |   nābhisamayo |   nādhigamo |   na mārgo |   na mārgaphalaṃ |   na jñānaṃ |   na vijñānaṃ |   notpattir |   na vināśo |   notpādo |   na vyayo |   na nirodho |   na bhāvanā |   na vibhāvanā |

  nāpi kenacit kṛtaṃ |   nāpi kutaścid āgataṃ |   nāpi kvacid gacchati |   nāpi kvacid deśe nāpi kvacit pradeśe sthitam,

api tu aprameyam apramāṇam ity evaṃ saṃkhyāṃ gacchati ||

ākāśāprameyatayā sarvajñatāprameyatā ||


§21 色こそが一切智性 〈V. 151〉

yā ca aprameyatā, na sā śakyā kenacid abhisaṃboddhum |

  na rūpeṇa   na vedanayā   na saṃjñayā   na saṃskārair   na vijñānena   na dānapāramitayā   na śīlapāramitayā   na kṣāntipāramitayā   na vīryapāramitayā   na dhyānapāramitayā   na prajñāpāramitayā śakyā abhisaṃboddhum ||

tat kasya hetoḥ?

  rūpam eva hi subhūte sarvajñatā |   vedanaiva hi subhūte sarvajñatā |   saṃjñaiva hi subhūte sarvajñatā |   saṃskārā eva hi subhūte sarvajñatā |   vijñānam eva hi subhūte sarvajñatā |   dānapāramitaiva hi subhūte sarvajñatā |   śīlapāramitaiva hi subhūte sarvajñatā |   kṣāntipāramitaiva hi subhūte sarvajñatā |   vīryapāramitaiva hi subhūte sarvajñatā |   dhyānapāramitaiva hi subhūte sarvajñatā |   prajñāpāramitaiva hi subhūte sarvajñatā ||


§22 帝釈と梵天の来詣 〈V. 151〉

atha khalu śakro devānām indraḥ sārdhaṃ kāmāvacarair devaputrair brahmāpi sahāpatiḥ sārdhaṃ rūpāvacarair devaputrair yena bhagavāṃs tenopasaṃkrāntaḥ |

upasaṃkramya bhagavataḥ pādau śirasābhivandya bhagavantaṃ triḥ pradakṣiṇīkṛtya ekānte tasthau ||

ekānte sthitaś ca śakro devendraḥ kāmāvacarair devaputraiḥ sārdhaṃ brahmāpi sahāpatiḥ rūpāvacarair devaputraiḥ sārdhaṃ bhagavantam etad avocat ——

  gambhīrā bhagavan prajñāpāramitā |   duravagāhā bhagavan prajñāpāramitā |   durdṛśā bhagavan prajñāpāramitā |   duranubodhā bhagavan prajñāpāramitā ||

idam apy arthavaśaṃ saṃpaśyatas tathāgatasyārhataḥ samyaksaṃbuddhasya anuttarāṃ samyaksaṃbodhim abhisaṃbuddhamātrasya bodhimaṇḍe niṣaṇṇasya alpotsukatāyāṃ cittam avanataṃ na dharmadeśanāyām ||


§23 世尊の答え ── 甚深性 〈V. 151–152〉

evam ukte bhagavān śakraṃ devānām indraṃ kāmāvacarāṃś ca devaputrān brahmāṇaṃ ca sahāpatiṃ rūpāvacarāṃś ca devaputrān āmantrayate sma ——

evam etad devaputrāḥ, evam etat |

  gambhīrā bateyaṃ devaputrāḥ prajñāpāramitā |   duravagāheyaṃ devaputrāḥ prajñāpāramitā |   durdṛśeyaṃ devaputrāḥ prajñāpāramitā |   duranubodheyaṃ devaputrāḥ prajñāpāramitā ||

idam apy arthavaśaṃ saṃpaśyatas tathāgatasyārhataḥ samyaksaṃbuddhasya anuttarāṃ samyaksaṃbodhim abhisaṃbuddhamātrasya bodhimaṇḍe niṣaṇṇasya alpotsukatāyāṃ cittam avanataṃ na dharmadeśanāyām ——

gambhīro batāyaṃ mayā dharmo ‘bhisaṃbuddha iti, yatra   na kaścid abhisaṃbuddho   na kaścid abhisaṃbhotsyate   na kaścid abhisaṃbudhyate | iyaṃ sā dharmasya gambhīratā ||

  ākāśagambhīratayā gambhīro ‘yaṃ dharmaḥ |   ātmagambhīratayā gambhīro ‘yaṃ dharmaḥ |   sarvadharmānāgamanatayā gambhīro ‘yaṃ dharmaḥ |   sarvadharmāgamanatayā gambhīro ‘yaṃ dharmo mayābhisaṃbuddha iti ||


§24 諸天の讃嘆 ── 世間に逆らう法 〈V. 152〉

evam ukte śakro devānām indraḥ kāmāvacarāś ca devaputrāḥ brahmāpi sahāpatiḥ rūpāvacarāś ca devaputrā bhagavantam etad avocan ——

āścaryaṃ bhagavan, adbhutaṃ sugata | sarvalokavipratyanīko ‘yaṃ dharmo deśyate | anugrahāya ca bhagavan dharmāṇām ayaṃ dharmo deśyate | udgrahe ca lokaś caratīti ||


尾題

āryāṣṭasāhasrikāyāṃ prajñāpāramitāyāṃ devaparivarto nāma pañcadaśaḥ ||

聖なる八千頌般若波羅蜜における天と名づくる品、第十五


付記 一:訂正した箇所

読誦の妨げになるため、以下は訂正した。左が原ファイルの表記。

原ファイル訂正理由
lokasya dvīpāṃ bhaviṣyāmaḥ(§3)dvīpā対格になっている。後段の反復は dvīpā bhavanti
lokasya pariṇāyakā bhaviṣyāma(§3)bhaviṣyāmaḥvisarga の脱落
lokasya layanaṃ bhavanati(§6)bhavanti衍字
lokasya gatir bhagavanti(§11)bhavanti明らかな誤入力
ākāśagatikaṃ rupam(§11)rūpam長母音の脱落
sarvadharmā anāgatā āgatā ākṛtā(§11)agatā akṛtā長母音の誤り。直前の虚空の列は anāgatam agatam akṛtam
bodhisattvair mahāsatvair(§7)mahāsattvairt の脱落
nāpiṃ kiṃcid bhāvayitavyam(§17)nāpi kiṃcid不要な anusvāra
na hi bhagavan prajñāpāramitāyāṃ na kaścid dharmaḥ pariniṣpannaḥ(§17)na を一つ削除二重否定。文意が反転してしまう
evaṃ gambhīrārāyāṃ prajñāpāramitāyāṃ(§16)gambhīrāyāṃrā の衍字
duravagohayaṃ devaputrāḥ(§23)duravagāheyaṃ直前の須菩提の言は duravagāhā
te ucyante dvīpā iti(§8)ta ucyante連声
yathā ca subhūte rūpam, evaṃ vedanā … vijñānaṃ pāraṃ tathā sarvadharmāḥ(§7)五蘊を並列に整えた構文が崩れており、そのままでは唱えられない
brahmāpi sahāpatiḥ(§22・§23・§24)※原文どおりsahāṃpati(娑婆世界の主)の異形
ātmagatikā(§12)/ātmagambhīratayā(§23)※原文どおり無我を説く文脈で「我に趣く」「我の甚深性」とあり、文意が通りにくい。判断保留
apratyuddhāragatikā(§12)※原文どおり「取り出しえぬものに趣く」
na dhandhāyate(§18)※原文どおり第十四章 §1 は na dhandhāyati。中動態形
sattvānāṃ gatir bhaviṣyanti(§14)※原文どおり単数主語に複数動詞。二箇所とも同形
udgrahe ca lokaś carati(§24)※原文どおり「世間は執取において行ずる」。文意が通りにくい。判断保留

刊本の略記を展開した箇所

原文が ..........peyālaṃ.............. あるいは evaṃ vedanā saṃjñā saṃskārāḥ と縮めている箇所は、読誦では唱えられないため、すべて書き出した。

とくに §2 の peyālaṃ は本経中でも大きな省略で、原文では布施と般若の二段しか書かれていないが、戒・忍・精進・禅定の四段を同じ定型で補い、六段すべてを五蘊に開いた。原文の四行が、展開すると六十行を超える。

そのほか §6(不著の循環、五蘊)、§7(彼岸)、§8(洲)、§10(導師)、§11(虚空への趣)、§12(連禱中の五蘊)でも同様に展開した。


付記 二:本章で新たに現れる語

意味・注
ādikarmika初発心の者・初学の者。§1
kalyāṇamitra善知識。§1 で機能によって定義される
avavadati / anuśāsti教誡する / 随順教誡する。§1
parāmṛśati取る・執する。§2 の mā … parāmṛkṣaḥ
spṛhā憧れ・希求。§2
duṣkarakāraka難行をなす者。§3・§15
trāṇa救護。§4
śaraṇa帰依処。§5
layana依り所・隠れ家。§6
parāyaṇa究竟処・行き着く先。§7
dvīpa洲。水に囲まれた地。§8
āloka光明。§9
pariṇāyaka導師。§10
gati趣・行き先。§11〜§12 の主題
aśleṣa / asaṃbandha不著 / 不繋。§6 で循環する
pariccheda限際・区切り。§8
pūrvāntāparānta前際と後際。§8
avidyāṇḍakośapaṭalaparyavanaddha無明の卵殻の膜に覆われた。§9
tamondhakāra闇黒。§9
prakṛtyanutpādānirodha本性としての不生不滅。§10
vyativartate超え出る。§12 の結句
caritāvinすでに行じた者。§13
vainayikavivikta調伏せられ、遠離せる。§13
saṃnāha / saṃnaddha鎧 / 着けた・繋がれた。§15 の語呂
bhāvanā修習。§17 の六句
parabhaṇita / paramantrita他人の言葉 / 他人の誘い。§18
vyavacāraṇā / vyavacārita思択 / 思択された。§19
nimna / pravaṇa / prāgbhāra傾く / 赴く / 傾斜する。§19 の三語
saṃtati相続。心の連なり。§19
sahāṃpatiサハー世界の主。梵天の名。§22
bodhimaṇḍa菩提道場。§22
alpotsukatā憂いすくなきこと。説法をためらう心。§22
sarvalokavipratyanīka一切世間に逆らうもの。§24

付記 三:出典と利用条件

本文は GRETIL(Göttingen Register of Electronic Texts in Indian Languages)公開の電子テキストに基づく。底本は P. L. Vaidya, Aṣṭasāhasrikā Prajñāpāramitā, Darbhanga: The Mithila Institute, 1960(Buddhist Sanskrit Texts, 4)。入力は Digital Sanskrit Buddhist Canon Input Project による。

GRETIL版は CC BY-NC-SA 4.0(表示・非営利・継承)で配布されている。個人の読誦や研究には自由に使えるが、商用利用は許諾されていない。頒布や販売を考える場合は、Mitra版(1887–88年、Bibliotheca Indica 110)への差し替えか、権利者への許諾申請が必要になる。

よかったらシェアしてね!
  • URLをコピーしました!
  • URLをコピーしました!

コメント

コメントする

CAPTCHA


目次