八千頌般若経 第十三章 不可思議 原文

acintyaparivartas trayodaśaḥ ── 読誦用テキスト(全文)

第一〜十二章の読誦用テキストと同じ体裁。見出し脇の〈V. 〉は Vaidya 版の頁数。 本章は省略記号を一切用いず、全文を書き出しています。 上から下まで、そのまま唱えられます。


目次

読誦の手引き

行の切り方

  • 1行=1息。行末で軽く区切る。
  • | … 句の切れ目(短い間) || … 段落の終わり(長い間)
  • —— … 話者の交替

語の分かち書きについて 複合語でない連声は解いて分かち書きにしてある。唱えるときは続けて発音してよい。

列挙の行分けについて 数え上げは一項目一行にした。そのさい行末の連声は解いてある。一息で続けて唱えるときは元の連声に戻す。

発音の要点

表記読み方
ā ī ū長母音。短母音の二倍の長さを保つ
ṛ / ṝそり舌の「リ」。ṝ は長い
鼻音。直後の子音の位置で鼻に抜く
直前の母音を軽く反響させる。-aḥ =「アハ」
ṭ ḍ ṇそり舌音。舌先を上顎の奥に
ś / ṣś=シュ(歯茎) / ṣ=シ(そり舌)
c / chチャ / チャ(強い息)
kh gh ch jh ṭh ḍh th dh ph bh有気音。息を強く吐く
ギャ(ジュニャではない)
‘ (アヴァグラハ)母音 a の脱落。読まない

抑揚 高低アクセントはつけず、各音節を均等の長さで平板に。長母音だけ確実に伸ばす。


この章の構造

この章は五つの語で組み上がっています。

acintya(不可思議) atulya(不可称量) aprameya(無量) asaṃkhyeya(無数) asamasama(無等等)

この五語が、章のはじめから終わりまで同じ順序で七度くり返されます。 第九章の pariśuddhā、第十二章の saṃdarśayitrī にあたる、本章の背骨です。

唱えると五拍の反復になります。 五つの語は音の長さもよく揃っており、まとめて一息で唱えることも、一語ずつ区切ることもできます。前章の心の相の三十一段とは対照的に、短い型が高速で回転する章です。

内容は六つの層に分かれます。

第一の層(§1〜§6)── 五つの事 般若波羅蜜は「大いなる為すべき事をもって現前している」(mahākṛtyena pratyupasthitā)。その事が五つに開かれ、一つずつ問い返されて答えられます。答えの器はどれも同じ ──

acintyaṃ hi subhūte tathāgatatvaṃ buddhatvaṃ svayaṃbhūtvaṃ sarvajñatvam (如来性・仏性・自然性・一切智性は不可思議であるから)

四つの -tva(〜たること)が並び、頭の形容詞だけが五度入れ替わります。§2 にだけ理由が添えられているのが目を引きます ── na hi cittaṃ vā cetanā vā caitasiko vā atra dharmaḥ pravartate(心も思も心所法も、そこには働かない)。そして最後の無等等だけが nāsti … samaḥ, kutaḥ punar uttaraḥ?(等しい者すら無い、まして勝る者はどこに)と反語で崩されます。四つ揃えて五つ目で形を変えるという、これまでの章と同じ締め方です。

第二の層(§7〜§11)── 五蘊と一切法へ 須菩提が「如来性だけがそうなのか、色もまたそうなのか」と問い、五つの語がそのまま五蘊と一切法にかぶせられます。理由が三度に分かれて示されます ── 法性には心も思も心所法も称量もはたらかない、量が知られない、量が存在しない、数を超えている、虚空に等しい。

第三の層(§12〜§13)── 虚空 虚空に等しい者があるか、数があるか、量があるか、称量があるか、心・心所があるか ── 「否、世尊よ」。そして ākāśa- を頭に置いた五句が並びます。

ākāśācintyatayā acintyā ete dharmāḥ (虚空が不可思議であるように、これらの法は不可思議である)

五語がここでもう一度、完全に揃った形で並びます。 本章でもっとも唱えごたえのある一段です。

第四の層(§14)── 説法の座での証果 五百の比丘、二千の比丘尼、六千の優婆塞、三十の優婆夷、二十の菩薩 ── 数を挙げて証果が記される場面は本経では珍しく、しかも「この賢劫において」記別が与えられます。

第五の層(§15〜§19)── 大臣の譬喩 王は国のすべての事を大臣に委ねる。ゆえに王は憂いすくなく、荷を降ろしている(alpotsukas tato rājā bhavaty apahṛtabhāraḥ)。同じように、仏の法も独覚の法も声聞の法も、すべて般若波羅蜜に委ねられている。般若波羅蜜がそこで事を為す。

そこから「執取せず、執着せざるために」(aparigrahāya anabhiniveśāya)の十一項の連禱へ。色から一切智性まで、何ひとつ取らず、何ひとつに執着しない。「一切智性すらも取られない」という一句に、新学の菩薩は怯えるのではないかと須菩提が案じます。

第六の層(§20〜§22)── 諸天の讃嘆と退去 三千大千世界の一切衆生が一劫のあいだ信行地を行ずるより、この深き般若波羅蜜において一日だけでも忍を楽い、尋ね、思い、量り、観察し、思惟するほうが勝れている ── と諸天が言い、世尊はさらに「その者には涅槃がより速やかに期待される」と応じます。

そして諸天が礼拝し、三度右繞し、去って見えなくなる。欲界の天子は欲界へ、色界の天子は梵天界へ帰ってゆくという一句で章が閉じます。品の終わりを聴衆の退場で締めるのは本経では稀な形です。


§1 五つの事をもって現前する 〈V. 138〉

atha khalv āyuṣmān subhūtir bhagavantam etad avocat ——

gambhīrā bhagavan prajñāpāramitā | mahākṛtyena bateyaṃ bhagavan prajñāpāramitā pratyupasthitā |

  acintyakṛtyena   atulyakṛtyena   aprameyakṛtyena   asaṃkhyeyakṛtyena   asamasamakṛtyena bateyaṃ bhagavan prajñāpāramitā pratyupasthitā ||

bhagavān āha ——

evam etat subhūte, evam etat | mahākṛtyeneyaṃ subhūte prajñāpāramitā pratyupasthitā |

  acintyakṛtyena   atulyakṛtyena   aprameyakṛtyena   asaṃkhyeyakṛtyena   asamasamakṛtyena iyaṃ subhūte prajñāpāramitā pratyupasthitā ||


§2 不可思議 ── 心も思も心所も働かない 〈V. 138〉

kathaṃ ca subhūte acintyakṛtyeneyaṃ prajñāpāramitā pratyupasthitā? ||

acintyaṃ hi subhūte   tathāgatatvaṃ   buddhatvaṃ   svayaṃbhūtvaṃ   sarvajñatvam ||

evaṃ hi subhūte acintyakṛtyeneyaṃ prajñāpāramitā pratyupasthitā ||

na hīdaṃ śakyaṃ cittena cintayitum | tat kasya hetoḥ? na hi cittaṃ vā cetanā vā caitasiko vā atra dharmaḥ pravartate ||


§3 不可称量 〈V. 138〉

kathaṃ ca subhūte atulyakṛtyeneyaṃ prajñāpāramitā pratyupasthitā? ||

na śakyaṃ subhūte   tathāgatatvaṃ   buddhatvaṃ   svayaṃbhūtvaṃ   sarvajñatvaṃ cintayituṃ vā tulayituṃ vā ||

evaṃ hi subhūte atulyakṛtyeneyaṃ prajñāpāramitā pratyupasthitā ||


§4 無量 〈V. 138〉

kathaṃ ca subhūte aprameyakṛtyeneyaṃ prajñāpāramitā pratyupasthitā? ||

aprameyaṃ hi subhūte   tathāgatatvaṃ   buddhatvaṃ   svayaṃbhūtvaṃ   sarvajñatvam ||

evaṃ hi subhūte aprameyakṛtyeneyaṃ prajñāpāramitā pratyupasthitā ||


§5 無数 〈V. 138〉

kathaṃ ca subhūte asaṃkhyeyakṛtyeneyaṃ prajñāpāramitā pratyupasthitā? ||

asaṃkhyeyaṃ hi subhūte   tathāgatatvaṃ   buddhatvaṃ   svayaṃbhūtvaṃ   sarvajñatvam ||

evaṃ hi subhūte asaṃkhyeyakṛtyeneyaṃ prajñāpāramitā pratyupasthitā ||


§6 無等等 ── 等しい者すら無い 〈V. 138〉

kathaṃ ca subhūte asamasamakṛtyeneyaṃ prajñāpāramitā pratyupasthitā? ||

nāsti subhūte tathāgatasyārhataḥ samyaksaṃbuddhasya svayaṃbhuvaḥ sarvajñasya samaḥ, kutaḥ punar uttaraḥ? ||

evaṃ hi subhūte asamasamakṛtyeneyaṃ prajñāpāramitā pratyupasthitā ||


§7 須菩提の問い ── 色もまたそうなのか 〈V. 138〉

sthaviraḥ subhūtir āha ——

kiṃ punar bhagavaṃs tathāgatatvam eva   acintyam atulyam aprameyam asaṃkhyeyam asamasamam? evaṃ buddhatvam eva svayaṃbhūtvam eva sarvajñatvam eva   acintyam atulyam aprameyam asaṃkhyeyam asamasamam?

utāho rūpam apy   acintyam atulyam aprameyam asaṃkhyeyam asamasamam? vedanāpy   acintyā atulyā aprameyā asaṃkhyeyā asamasamā? saṃjñāpy   acintyā atulyā aprameyā asaṃkhyeyā asamasamā? saṃskārā apy   acintyā atulyā aprameyā asaṃkhyeyā asamasamāḥ? vijñānam apy   acintyam atulyam aprameyam asaṃkhyeyam asamasamam?

utāho sarvadharmā apy   acintyā atulyā aprameyā asaṃkhyeyā asamasamāḥ? ||


§8 一切法もまたそうである 〈V. 138〉

evam ukte bhagavān āyuṣmantaṃ subhūtim etad avocat ——

evam etat subhūte, evam etat |

  rūpam api subhūte acintyam atulyam aprameyam asaṃkhyeyam asamasamam |   vedanāpi acintyā atulyā aprameyā asaṃkhyeyā asamasamā |   saṃjñāpi acintyā atulyā aprameyā asaṃkhyeyā asamasamā |   saṃskārā api acintyā atulyā aprameyā asaṃkhyeyā asamasamāḥ |   vijñānam api subhūte acintyam atulyam aprameyam asaṃkhyeyam asamasamam | evaṃ sarvadharmā api subhūte   acintyā atulyā aprameyā asaṃkhyeyā asamasamāḥ ||

tat kasya hetoḥ?

rūpasya hi subhūte yā dharmatā, na tatra cittaṃ na cetanā na caitasikā dharmā na tulanā | vedanāyā hi subhūte yā dharmatā, na tatra cittaṃ na cetanā na caitasikā dharmā na tulanā | saṃjñāyā hi subhūte yā dharmatā, na tatra cittaṃ na cetanā na caitasikā dharmā na tulanā | saṃskārāṇāṃ hi subhūte yā dharmatā, na tatra cittaṃ na cetanā na caitasikā dharmā na tulanā | vijñānasya hi subhūte yā dharmatā, na tatra cittaṃ na cetanā na caitasikā dharmā na tulanā | sarvadharmāṇāṃ hi subhūte yā dharmatā, na tatra cittaṃ na cetanā na caitasikā dharmā na tulanā ||

evaṃ hi subhūte   rūpam apy acintyam atulyam |   vedanāpy acintyā atulyā |   saṃjñāpy acintyā atulyā |   saṃskārā apy acintyā atulyāḥ |   vijñānam apy acintyam atulyam | evaṃ sarvadharmā apy acintyā atulyāḥ ||


§9 無量 ── 量が知られず、量が存在しない 〈V. 139〉

  rūpam api subhūte aprameyam |   vedanāpi aprameyā |   saṃjñāpi aprameyā |   saṃskārā api aprameyāḥ |   vijñānam api subhūte aprameyam |   sarvadharmā api subhūte aprameyāḥ ||

tat kasya hetoḥ?

  rūpasya hi subhūte pramāṇaṃ na prajñāyate |   vedanāyā hi subhūte pramāṇaṃ na prajñāyate |   saṃjñāyā hi subhūte pramāṇaṃ na prajñāyate |   saṃskārāṇāṃ hi subhūte pramāṇaṃ na prajñāyate |   vijñānasya hi subhūte pramāṇaṃ na prajñāyate |   sarvadharmāṇām api hi subhūte pramāṇaṃ na prajñāyate ||

  kena kāraṇena subhūte rūpasya pramāṇaṃ na prajñāyate?   kena kāraṇena subhūte vedanāyāḥ pramāṇaṃ na prajñāyate?   kena kāraṇena subhūte saṃjñāyāḥ pramāṇaṃ na prajñāyate?   kena kāraṇena subhūte saṃskārāṇāṃ pramāṇaṃ na prajñāyate?   kena kāraṇena subhūte vijñānasya pramāṇaṃ na prajñāyate?   kena kāraṇena subhūte sarvadharmāṇām api pramāṇaṃ na prajñāyate? ||

  rūpasya hi subhūte pramāṇaṃ na vidyate |   vedanāyā hi subhūte pramāṇaṃ na vidyate |   saṃjñāyā hi subhūte pramāṇaṃ na vidyate |   saṃskārāṇāṃ hi subhūte pramāṇaṃ na vidyate |   vijñānasya hi subhūte pramāṇaṃ na vidyate |   sarvadharmāṇām api hi subhūte pramāṇaṃ na vidyate ||

  kena kāraṇena subhūte rūpasya pramāṇaṃ na vidyate?   kena kāraṇena subhūte vedanāyāḥ pramāṇaṃ na vidyate?   kena kāraṇena subhūte saṃjñāyāḥ pramāṇaṃ na vidyate?   kena kāraṇena subhūte saṃskārāṇāṃ pramāṇaṃ na vidyate?   kena kāraṇena subhūte vijñānasya pramāṇaṃ na vidyate?   kena kāraṇena subhūte sarvadharmāṇām api pramāṇaṃ na vidyate? ||

apramāṇatvāt subhūte sarvadharmāṇām ||


§10 無数 ── 数を超えている 〈V. 139〉

  rūpam api subhūte asaṃkhyeyam |   vedanāpi asaṃkhyeyā |   saṃjñāpi asaṃkhyeyā |   saṃskārā api asaṃkhyeyāḥ |   vijñānam api subhūte asaṃkhyeyam |   sarvadharmā api subhūte asaṃkhyeyāḥ, gaṇanāsamatikrāntatvāt ||


§11 無等等 ── 虚空に等しい 〈V. 139〉

  rūpam api subhūte asamasamam |   vedanāpi asamasamā |   saṃjñāpi asamasamā |   saṃskārā api asamasamāḥ |   vijñānam api subhūte asamasamam | evaṃ sarvadharmā api subhūte asamasamāḥ, ākāśasamatvāt subhūte sarvadharmāṇām ||


§12 虚空に等しい者があるか 〈V. 139〉

tat kiṃ manyase subhūte api tv asty ākāśasya   samo vā   gaṇanā vā   pramāṇaṃ vā   tulyaṃ vā   cittaṃ vā   caitasikā vā dharmāḥ? ||

subhūtir āha —— no hīdaṃ bhagavan ||

bhagavān āha —— evam eva subhūte anena paryāyeṇa sarvadharmā api   acintyā atulyā aprameyā asaṃkhyeyā asamasamāḥ ||


§13 虚空のごとくに ── 五つの句 〈V. 139〉

ete ca subhūte tathāgatadharmā   acintyāś cittoparamatvāt,   atulyās tulanāsamatikrāntatvāt | acintyā atulyā iti subhūte vijñānagatasyaitad dharmasyādhivacanam ||

evam aprameyā asaṃkhyeyā asamasamā iti subhūte samasaṃkhyāpramāṇoparamatvād aprameyā asaṃkhyeyā asamasamās tathāgatadharmāḥ ||

ākāśasamāsaṃkhyeyāprameyatayā asamasamā asaṃkhyeyā aprameyā ete dharmāḥ | ākāśatulyatayā atulyā asamavahitā bateme dharmāḥ | tasmāt subhūte atulyā ete dharmā ucyante ||

  ākāśācintyatayā acintyā ete dharmāḥ |   ākāśātulyatayā atulyā ete dharmāḥ |   ākāśāprameyatayā aprameyā ete dharmāḥ |   ākāśāsaṃkhyeyatayā asaṃkhyeyā ete dharmāḥ |   ākāśāsamasamatayā asamasamā ete dharmāḥ ||


§14 この説法の座で 〈V. 139〉

asyāṃ khalu punar   acintyatāyām   atulyatāyām   aprameyatāyām   asaṃkhyeyatāyām   asamasamatāyāṃ bhāṣyamāṇāyāṃ

  pañcānāṃ bhikṣuśatānām     anupādāya āsravebhyaś cittāni vimuktāni |   viṃśateś ca bhikṣuṇīśatānām     anupādāya āsravebhyaś cittāni vimuktāni |   ṣaṣṭeś copāsakaśatānāṃ     virajo vigatamalaṃ dharmeṣu dharmacakṣur viśuddham |   triṃśataś copāsikānāṃ     virajo vigatamalaṃ dharmeṣu dharmacakṣur viśuddham |   viṃśatyā ca bodhisattvair     anutpattikeṣu dharmeṣu kṣāntiḥ pratilabdhābhūt ||

te ca bhagavatā ihaiva bhadrakalpe vyākṛtā anuttarāyāṃ samyaksaṃbodhau ||

ye ‘pi te upāsakā upāsikāś ca yeṣāṃ virajo vigatamalaṃ dharmeṣu dharmacakṣur viśuddham, te ‘pi bhagavatā vyākṛtāḥ | teṣām apy anupādāyāsravebhyaś cittaṃ vimokṣyate ||


§15 ふたたび ── 大いなる事 〈V. 140〉

atha khalv āyuṣmān subhūtir bhagavantam etad avocat ——

gambhīrā bhagavan prajñāpāramitā | mahākṛtyena bateyaṃ bhagavan prajñāpāramitā pratyupasthitā ||

evam ukte bhagavān āyuṣmantaṃ subhūtim etad avocat ——

evam etat subhūte, evam etat | gambhīrā subhūte prajñāpāramitā | mahākṛtyeneyaṃ subhūte prajñāpāramitā pratyupasthitā ||

tat kasya hetoḥ?   atra hi subhūte sarvajñatā samāyuktā |   atra pratyekabuddhabhūmiḥ samāyuktā |   atra sarvaśrāvakabhūmiḥ samāyuktā ||


§16 譬喩 ── 王と大臣 〈V. 140〉

tadyathāpi nāma subhūte rājñaḥ kṣatriyasya mūrdhābhiṣiktasya janapadasthāmavīryaprāptasya   yāni tāni rājakṛtyāni,   yāni ca nagarakṛtyāni,   yāni ca janapadakṛtyāni, sarvāṇi tāny amātyasamāyuktāni bhavanti | alpotsukas tato rājā bhavaty apahṛtabhāraḥ ||

evam eva subhūte ye kecid   buddhadharmā vā   pratyekabuddhadharmā vā   śrāvakadharmā vā, sarve te prajñāpāramitāsamāyuktāḥ | prajñāpāramitā tatra kṛtyaṃ karoti ||


§17 執取せず、執着せざるために 〈V. 140〉

anena subhūte paryāyeṇa mahākṛtyeneyaṃ prajñāpāramitā pratyupasthitā ——

  rūpasyāparigrahāya anabhiniveśāya |   vedanāyā aparigrahāya anabhiniveśāya |   saṃjñāyā aparigrahāya anabhiniveśāya |   saṃskārāṇām aparigrahāya anabhiniveśāya |   vijñānasyāparigrahāya anabhiniveśāya |   srotaāpattiphalasyāparigrahāyānabhiniveśāya |   sakṛdāgāmiphalasyāparigrahāyānabhiniveśāya |   anāgāmiphalasyāparigrahāyānabhiniveśāya |   arhattvaphalasyāparigrahāyānabhiniveśāya |   pratyekabodher aparigrahāyānabhiniveśāya |   sarvajñatāyā aparigrahāyānabhiniveśāya prajñāpāramitā pratyupasthitā ||


§18 我もまた如来性を見ない 〈V. 140〉

subhūtir āha ——

kathaṃ bhagavan sarvajñatāyā aparigrahāyānabhiniveśāya prajñāpāramitā pratyupasthitā? ||

bhagavān āha ——

tat kiṃ manyase subhūte samanupaśyasi tvam arhattvaṃ yatra parigrahaṃ vā abhiniveśaṃ vā kuryāḥ? ||

subhūtir āha ——

no hīdaṃ bhagavan | nāhaṃ bhagavaṃs taṃ dharmaṃ samanupaśyāmi yaṃ parigṛhṇīyām abhiniveśeyaṃ vā arhattvam iti ||

bhagavān āha ——

evam etat subhūte, evam etat | aham api subhūte tathāgatatvaṃ na samanupaśyāmi | so ‘haṃ subhūte tathāgatatvam asamanupaśyan na parigṛhṇāmi nābhiniveśe | tasmāt tarhi subhūte sarvajñatāpy aparigrahā anabhiniveśā ||


§19 新学の者は怯えないか 〈V. 140〉

subhūtir āha ——

sarvajñatāpi bhagavan aparigrahā anabhiniveśeti? |

mā bhagavan navayānasaṃprasthitāḥ parīttakuśalamūlā bodhisattvā mahāsattvā imaṃ nirdeśaṃ śrutvā utrasiṣuḥ saṃtrasiṣuḥ saṃtrāsam āpatsyante ||

api tu khalu punar bhagavan ye bodhisattvā mahāsattvā   hetusaṃpannāḥ   pūrvajinakṛtādhikārā   dīrgharātrāvaropitakuśalamūlā bhaviṣyanti, ta imāṃ gambhīrāṃ prajñāpāramitāṃ śrutvā adhimokṣyanti ||

bhagavān āha —— evam etat subhūte, evam etat ||


§20 諸天の讃嘆 ── 一日の忍 〈V. 140〉

atha khalu te kāmāvacarā rūpāvacarāś ca devaputrā bhagavantam etad avocan ——

gambhīrā bhagavan prajñāpāramitā, durdṛśā duranubodhā | pūrvajinakṛtādhikārā dīrgharātrāvaropitakuśalamūlās te bhagavan sattvā bhaviṣyanti, ya enāṃ gambhīrāṃ prajñāpāramitām adhimokṣyanti ||

saced bhagavaṃs trisāhasramahāsāhasre lokadhātau ye sattvāḥ, te sarve śraddhānusāribhūmau kalpaṃ vā kalpāvaśeṣaṃ vā careyuḥ,

yaś ceha gambhīrāyāṃ prajñāpāramitāyām ekadivasam api   kṣāntiṃ rocayed   gaveṣeta   cintayet   tulayed   upaparīkṣeta   upanidhyāyet, ayam eva bhagavaṃs tebhyaḥ śreyān ||


§21 世尊の答え ── 涅槃はより速やかである 〈V. 140–141〉

evam ukte bhagavāṃs tān kāmāvacarān rūpāvacarāṃś ca devaputrān āmantrayām āsa ——

yadi devaputrāḥ kaścid eva kulaputro vā kuladuhitā vā imāṃ gambhīrāṃ prajñāpāramitāṃ śṛṇuyāt, yāvad asya devaputrāḥ kṣiprataraṃ nirvāṇaṃ pratikāṅkṣitavyam, na tv eva teṣāṃ śraddhānusāribhūmau kalpaṃ vā kalpāvaśeṣaṃ vā caratām ||


§22 諸天の退去 〈V. 141〉

atha khalu te kāmāvacarā rūpāvacarāś ca devaputrā bhagavantam etad avocan ——

mahāpāramiteyaṃ bhagavan yad uta prajñāpāramitā ||

ity uktvā bhagavataḥ pādau śirasā abhivandya bhagavantaṃ triḥ pradakṣiṇīkṛtya bhagavato ‘ntikād gamiṣyāma ity ārocya prakrāntāḥ ||

te ‘vidūraṃ gatvā antarhitāḥ | kāmāvacarāś ca devaputrāḥ kāmadhātau prātiṣṭhantaḥ, rūpāvacarāś ca devaputrā brahmaloke prātiṣṭhanta iti ||


尾題

āryāṣṭasāhasrikāyāṃ prajñāpāramitāyām acintyaparivarto nāma trayodaśaḥ ||

聖なる八千頌般若波羅蜜における不可思議と名づくる品、第十三


付記 一:訂正した箇所

読誦の妨げになるため、以下は訂正した。左が原ファイルの表記。

原ファイル訂正理由
saṃskārā apiḥ(§7)api不要な visarga
evaṃ buddhatvam eva … atulyam aprameyam(§7)acintyam を補った五語のうち acintyam が脱落。前後の並行句に合わせた
kena kāreṇena(§9)kāraṇena母音の誤り。一箇所のみ
rūpāvarāś ca devaputrā(§20)rūpāvacarāś caca の脱落。同段の他の三箇所は正しい
api tu astyākāśasya(§12)api tv asty ākāśasya分かち書きのみ
vijñānagatasyaitad dharmasyādhivacanam(§13)※原文どおり「識に属するこの法の名称である」。文意が通りにくい。判断保留
asamavahitā bateme dharmāḥ(§13)※原文どおり「これらの法は等しく合わさることがない」。bata(歎辞)+ ime
prātiṣṭhantaḥ / prātiṣṭhanta(§22)※原文どおり仏教梵語の異形。「留まった」
ākāśasamāsaṃkhyeyāprameyatayā(§13)※原文どおり三語の長大な複合。§13 の五句と重複するが原文どおり残した

刊本の略記を展開した箇所

原文が evaṃ vedanā saṃjñā saṃskārāḥ あるいは evaṃ vedanāpi saṃjñāpi saṃskārā api と縮めている箇所は、読誦では唱えられないため、すべて五蘊に開いて書き出した。該当は §7、§8、§9、§10、§11、§17 の六箇所。とくに §9 は原文では四行の略記だが、展開すると二十四行になる。

なお §9 の kena kāraṇena vedanāyāḥ saṃjñāyāḥ saṃskārāṇām? は原文では述部を欠くが、前後の並行句に合わせて pramāṇaṃ na prajñāyate / na vidyate を補った。


付記 二:本章で新たに現れる語

意味・注
acintya不可思議。本章の章題
atulya不可称量。tulanā(量ること)を超える
aprameya無量。pramāṇa(量)が知られない
asaṃkhyeya無数。gaṇanā(数)を超える
asamasama無等等。等しい者すら無い
kṛtya為すべき事。§1 で五語の後ろにつく
pratyupasthitā現前している。§1 以降の結句を成す語
svayaṃbhūtva自然性。自ら生ずる者たること
caitasika dharma心所法。心に属する法
cetanā思。心のはたらき
tulanā称量。量りはかること
cittoparamatva心の止息せること。§13
gaṇanāsamatikrānta数を超えたこと。§10
samāyukta相応する・委ねられている。§15〜§16
amātya大臣。§16 の譬喩
apahṛtabhāra荷を降ろした者。§16
alpotsuka憂いすくなき者
aparigraha / anabhiniveśa執取せざること / 執着せざること。§17 の十一項
navayānasaṃprasthita新たに乗に発した者。§19
pūrvajinakṛtādhikāra過去の勝者のもとで功を積んだ者
śraddhānusāribhūmi信行地。§20〜§21
kalpāvaśeṣa一劫の残り。§20
anutpattikadharmakṣānti無生法忍。§14
bhadrakalpa賢劫。§14
virajo vigatamalaṃ dharmacakṣuḥ遠塵離垢の法眼。§14
durdṛśā duranubodhā見難く、悟り難い。§20
pradakṣiṇīkṛtya右繞して。§22

付記 三:出典と利用条件

本文は GRETIL(Göttingen Register of Electronic Texts in Indian Languages)公開の電子テキストに基づく。底本は P. L. Vaidya, Aṣṭasāhasrikā Prajñāpāramitā, Darbhanga: The Mithila Institute, 1960(Buddhist Sanskrit Texts, 4)。入力は Digital Sanskrit Buddhist Canon Input Project による。

GRETIL版は CC BY-NC-SA 4.0(表示・非営利・継承)で配布されている。個人の読誦や研究には自由に使えるが、商用利用は許諾されていない。頒布や販売を考える場合は、Mitra版(1887–88年、Bibliotheca Indica 110)への差し替えか、権利者への許諾申請が必要になる。

よかったらシェアしてね!
  • URLをコピーしました!
  • URLをコピーしました!

コメント

コメントする

CAPTCHA


目次